Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Carlyle och Selma
Det är alltså ingen överdrift
att säga, att Carlyle förlossade
den värmländska traditionen, som
låg bunden hos Selma Lagerlöf.
Han gav henne en friare och
intuitivare syn, med vars hjälp
hon kunde gripa de fantastiska
och bisarra sägnernas mänskliga
innehåll, vilket var oåtkomligt
för den rationella och utilistiska
Fredrik Böök.
Lagerlöf.
tidsandan, han gav henne en
stil, som bevingade hennes fantasi,
han gav henne den moraliska
ståndpunkt, från vilken hon
betraktade hela det förvirrade
sce-Att icke förmådde
neriet. hon
förverkliga hela det ideal, som
ligger i
föresvävade «henne,
öppen dag.
Fredrik Böök.
oo
En parallell
Thomas Carlyle: >Franska
revolutionen>. Kapitlet
»Lejonets dödsryckningar»>.
Öfversättning af O. W. Ålund 1884.
Och så besättas barriärerna och slås
generalmarsch och ringes i stormklockorna. Svarta
skaror öfversvämma Tuilerierna och intränga,
trots skyltvakterna, i sjelfva helgedomen;
främst af alla en skara qvinnor med flygande
hår och ropande: bröd, bröd!
Hvilken dag ännu en gång! Qvinnorna
drifvas ut, men i stället storma männen
oemotståndligt in, fylla till trängsel alla korridorer,
dundra på alla portar. När deputerade sticka
ut hufvudet för att söka lugna stormen, mötas
de från det rasande Saint-Antoine med ropet:
»bröd och konstitution!> — — —
Och så böljar och brusar det genom alla
korridorer; inne i salen och utanför, så långt
ögat når, ingenting annat än Bedlam och det
stora lössluppna vilddjuret.
Selma Lagerlöf: »Gösta
Berlings saga». Kapitlet
»Nygårdsflickan>.
Så tränga mörka, förbittrade män ned mot
Ekeby stora gård; hungrande qvinnor med
gråtande barn på armen följa dem, och sist
komma krymplingarna och de arbetsbrutna
gamla. Och förbittringen flyter som en växande
ström genom lederna, från de gamla till
qvinnorna, från qvinnorna till de starka
männen i spetsen af tåget. — — —
Vet den då hvad den vill, denna
framstormande ström af förbittring? Vill den eld,
vill den mord, vill den plundring? — — —
Ut till folket med allt, som finns, så att
det inte må bränna Ekeby och slå ihjäl
kavaljererna! Ut med bröd, smör, ost! Ut
med drickstunnorna och ölfaten, ut med
skinkorna ur boden, ut med brännvins-
kaggarna, ut med äpplena!
29
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
