Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
till sin förra omgifning, men på sin egen enträgna
begäran hade ban fått qvarstanna. Han hade sitt
eget rum, behöfde aldrig se någon af de olycklige,
som vårdades på anstalten, och fann sig så väl i
detta lugna, ensliga hus med dess vackra
björkpark och dess fria, leende utsigt från fönstren.
Det såg ut som om han försökte att helt och
hållet glömma bort det förflutna. Han frågade aldrig
efter hvarken sin hustru, sin dotter eller någon
af dem, som fordom stått honom nära. Han
tillbragte sina dagar med läsning, ofta i religiösa och
filosofiska skrifter, långa skogspromenader,
trädgårdsarbete ocli samtal med föreståndaren. Småningom
återvann han allt mer och mer af väldet öfver sig
själf; det hade kommit ett sådant lugn öfver hela
hans väsen, och kunde man blott helt och hållet
undvika alla påminnelser om hans förra lif, fans
det ingenting lios honom, som förrådde, att
strängaspelet i hans inre var brustet.
Tolf år hade förflutit, sedan Äline som den
lyckligaste bland brudar lemnade föräldrahemmet.
Hon hade företagit en af sina sedvanliga resor till
Sverige, denna gång för att öfver vintern qvarlemna
Hedvig i hennes födelsestad, där hon skulle beredas till
sin första nattvardsgång. Aline hade på förhand
underrättat Gudmunds läkare om dagen för sin
ankomst och fann redan ett bref emot sig. Dess
innehåll försatte henne i den häftigaste
själsskak-ning. Han var döende. Plötsligt, utan synbart
aftynande eller någon särskild sjukdom, hade
lifs-lågan börjat flämta matt, och alla tecken tydde på
ett snart utslocknande. Han visste det själf och han
hade begärt att ännu en gång få träffa sin hustru.
Aline reste genast. Tidigt en morgon kom hon till
ort och ställe och fördes genast in i det rum, som
under alla dessa år bebotts af hennes man. Han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>