Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dock icke bidrager att öka vackra läppars
attraktionskraft. utan snarare liksom sårar behaget. Denna bethel är
också till en viss grad rusgifvande, ty en nybörjare kan
dcraf snart blifva yr i hufvudet, såsom efter en pipa
tobak. Betheltuggningcn är mycket vanlig i Indien och
säires vara helsosam i det heta klimatet i anseende till
den vmniirhet af saliv den framkallar. J» kunde tu^^a
anrättningen, liksom jag kan röka cigarr, men förmår
njuta lika litet af det ena som det andra; med bethel
faller man åtminstone icke sin nästa till besvär.
Det kan vara en besvnnerlig blandning af engelskt
och indiskt familjelif på en sådan bungalow i Bengalen.
Xn satt på sin matta på golfvet det lilla indiska
flickebarn et, som Mrs Otwal hade tagit till sig och adopterat.
Denna baby kallades Honi, var fyra eller fem år gammal,
klädd endast i en liten snäf blå rock, hade silfverrinirar
7
om smalbenen och en tcmligen tung silfverkedja omkring
halsen. Håret var alldeles kortklijjpt och stubbigt, sä
att det liknade en utsliten skoborste, ansigtet liksom resten
af den lilla varelsen var mörkt och glänsande; qvieka
svarta ö£ron i hufvudet hade hon och en mun. som räckte
från det ena örat till det andra. Hon satt merendels
stilla nog på sin lilla fyrkantiga matta och lekte för sig
sjelf med de små svarta tårna i brist på andra leksaker.
Ja<_r tvekte alltid, att det var stor svnd om henne, stae-
e 7 t
kars liten och allena, men hvad kunde jag göra — ickc
var jag en passande lekkamrat för henne. Xär jag
pålade Mrs Otwav, hurudan hon tänkte siur ilickans
fram-tid. och huruvida hon ämnade uppfostra henne såsom ett
slags adopterad dotter eller till piga, fick jag aldrig annat
svar än: »det blir väl något råd».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
