- Project Runeberg -  En målares anteckningar. Utdrag ur dagböcker och bref / Del 2. Indien /
211

(1870-1873) [MARC] Author: Egron Lundgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hela pannan är skymd af ett stort blixtrande
diamantsmycke, som dock nästan öfversträlas af elden, som
brinner i flickans ögon. Xär man, efter sädana allvarsamma
betraktelser, blickar omkring, ser man alla ansigten liksom

c7 o

fernissade med välbehagets småleende, och om ia»- hade
rn poetisk ådra. fiskrik pä bilder, skulle jag försöka
knipa en, som kunde rigtigt sprattla, för att beskrifva
scenen. Bakom Bajaderen stå, såsom ett pianoforte på

mahognvföttcr, tre eller fvra musikanter i kulörta bom-

*- ^ 1 «/

ullsjackor och hvita turbaner, med schalar löst lindade
omkring lifvet och i dessa instuckna guitarrbeslägtade.

ö O ‘

långhalsade träinstrumenter, somliga med två och andra

O 7 O

mod tre strängar, hvilka spelas med stråke. Dansösen
går under tiden med hitta pantersteg fram och tillbaka
på sin hvita duk, himlar sig och bhmdar, smackar med
läpparna, sjunger strofer pä en sömnig vaggvismelodi,
sveper ut sig ur slöjan, sträcker armarna och vrider sig
som ormen i paradiset, till dess hennes glanspunkt är
öfver, och en annan flicka, smidigare än den förra, mera
sprittande och slingrig och som kan rodna när hon vill,
tager hennes plats oeh vajar fram och tillbaka i sin tur
som en luftig fjäder, sa genomskinlig som en fantom.
Ungefär på sådant sätt aflöste hvarandra ännu en läng
rad af dvlika fruktansvärda monster. Detta tilldrog sig

•j O O

i den förnämsta salongen, men äfven i sidorummen, ja,
i smårummen i öfre våningen var det merendels
åtminstone någon.sådan charmant danserska, som utbredde sina
behag för ett valdt sällskap af bruna amatörer och
kännare. Xär jag med någon annan inbjuden engelsk gäst
trädde in i en sådan kammare med våra silfverkedjor
om halsen, gjordes det genast mycket artigt plats för oss,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:09:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lemalares/2/0215.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free