Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Några av radions viktigaste grundbegrepp - 1. Kapacitans och induktans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
laddning q utgör produkten av kapaciteten eller kapacitansen C och
spänningen V,
q = C · V ... (1)
där q uttryckes i enheten coulomb, då C angives i farad och V i volt.
Den praktiska enheten för kapacitans, farad, F, är vald att
motsvara en kondensator, som vid 1 volts potentialdifferens ger
enhetsladdningen 1 coulomb. I själva verket är denna enhet av ofantliga
dimensioner, och en sådan kondensator varken finnes eller är
möjlig att framställa. I vanliga fall ställer det sig därför enklare att
räkna med milliondelen eller billiondelen av en farad, vilka
benämnas mikrofarad (µF), resp. mikromikrofarad (µµF). I det
s. k. cgs-systemet (cm, gr, sek), vilket är ett vid sidan av det
praktiska enhetssystemet använt system, uttryckes kapacitansen i cm
och definieras såsom laddningsförmågan hos en fritt anbragt sfär
av 1 cm radie. En farad motsvarar 9 · 1011 cm, varför 1 cm sålunda
är nära lika med 1 mikromikrofarad. För att hos en fritt belägen
sfär erhålla en kapacitans av 1 farad, skulle erfordras, att dess
radie vore ej mindre än 9 000 000 km eller cirka 1 500 gånger
större än jordklotets.
Uppladdningen av en kondensator och skapandet av dess
elektriska fält erfordrar ett visst mått av energi, vilken magasineras i
fältet. Det matematiska uttrycket för denna energi är
We = 1/2 C · V2 ... (2)
där energien We uttryckes i enheten joule, C i farad och V i volt.
Förbindas kondensatorbeläggen med en växelspänning av
sinusform (E · sin ωt eller E · sin 2πf · t, där f betecknar spänningens
periodtal eller frekvens), kommer beläggens potential att växla
med den påtryckta spänningen. Inkopplas en amperemeter i kretsen,
skola vi finna, att en ström passerar genom densamma, vilket dock
icke är att fatta så, att ström verkligen flyter genom kondensatorn
och övergår från det ena belägget till det andra. Strömmen i kretsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
