Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Några av radions viktigaste grundbegrepp - 3. Den slutna svängkretsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
strömkretsen, leder till ekvationer, som visserligen äro fundamentala
för elektromagnetiska svängningsfenomen i allmänhet men som
vi på grund av ekvationernas matematiska karaktär
(differentialekvationer) äro nödsakade avstå från i detta sammanhang. Vi skola
i stället betrakta problemet under vissa förenklade antaganden,
innebärande bl. a. bortseende från kretsens ohmska motstånd liksom
från förhållandena i gnistgapet. L och C behandlas sålunda tills
vidare såsom förlustfria storheter.
Då gnistan insätter och kondensatorn urladdas, alstras en ström
i kretsen, vilken i spolen L föranleder uppkomsten av ett
urladdningsströmmen motverkande magnetiskt fält. Då kondensatorn helt
och hållet urladdat sig, blir följaktligen spolens magnetiska fält
maximum. Därefter avtager det magnetiska fältet i styrka, i sin tur
alstrande en ström i motsatt riktning. Denna ström kommer att på
nytt uppladda kondensatorn, ehuru nu med motsatt polaritet, intill
dess att det magnetiska fältets värde sjunkit till noll. I detta
ögonblick har tydligen kondensatorn återfått sin ursprungliga laddning
men med motsatt tecken på beläggen. En ny urladdning begynner
på samma sätt som nyss, och vid den därpå följande
kondensatoruppladdningen ha vi återkommit till ursprungsläget.
Detta förlopp i strömkretsen innebär, att så länge densamma är
sluten genom gnistan energien vandrar från kondensatorn till spolen
och åter till kondensatorn, varefter samma procedur upprepas.
Saken kan även uttryckas på följande sätt: en omsättning av energien
äger kontinuerligt rum mellan kondensatorns lägesenergi
(potentiella energi) och spolens rörelseenergi (kinetiska energi) eller,
om man så vill, mellan kondensatorns elektriska och spolens
magnetiska fält. Vi kunna alltså sätta likhetstecken mellan ekvationerna
(2) och (5)
1 / 2 C · E2 = 1 / 2 L · I2
I = E · sqrt (C / L) ... (9)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
