Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Några av radions viktigaste grundbegrepp - 5. Frekvens och våglängd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Alldenstund kretsens resonansfrekvens redan är känd, kunde vi
även ha erhållit våglängden genom division av ljusets hastighet v
med frekvenstalet, vilket ger samma resultat.
Vid mätning i praktiken av våglängden hos svängkretsar, vilkas
elektriska data icke äro kända, användas vågmetrar (bilder sid. 38).
En sådan består av en svängkrets med känd induktans och kapacitans
och med ringa dämpning (litet förlustmotstånd), sålunda hög
avstämningsskärpa i resonanspunkten. Vågmeterns kondensator är
mestadels utförd kontinuerligt variabel, s. k. vridkondensator.
Vågmeterskalan kan vara graderad direkt i m våglängd, vilket utföres
med tillhjälp av tillförlitliga normaler, eller avläsningarna ske av
kondensatorgradtalet, varefter våglängdsvärdet erhålles ur
tillhörande kurvblad. Vid sådana våglängdsbestämningar fås icke exakta
värden utan blott närmevärden, som dock i de flesta fall äro
användbara för praktiska behov. Därest noggrannare mätningar skola göras
för exakta tekniska eller vetenskapliga ändamål, uppmätes
frekvensen vid jämförelse med kända frekvenser hos speciella
mätanordningar.
Innan vi avsluta detta avsnitt, skola vi se, vilka förhållandetalen
bliva för våglängd och frekvens inbördes inom vissa av radions
olika användningsområden.
Den övre gränsen för kommersiellt utnyttningsbara våglängder
ligger vid cirka 20 000 m. Genom utförande av divisionen i formel
(11) finna vi, att denna våglängd motsvarar en frekvens av 15 000
p/s. Rundradion använder som bekant dels våglängder från 2 000
till 1 000 och 600 till 200 m på de s. k. långa och medellånga
våglängsbanden, vilka gränsvärden äro liktydiga med
150 000—300 000 samt 500 000—1 500 000 p/s, dels även våglängder från
100 till 10 m, s. k. korta vågor, med resp. frekvenstal 3 000 000
och 30 000 000 p/s.
Av bekvämlighetsskäl har man infört förkortade benämningar för
frekvenser, som numeriskt antaga så höga värden, att det ställer
sig opraktiskt att behöva släpa med ett stort antal nollor. I analogi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
