Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Radiovågornas utbredning. Jonosfären - 2. Jonosfärens allmänna egenskaper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RADIOVÅGORNAS UTBREDNING. JONOSFÄREN
Fig. 51. Kurvorna framställa
joniseringen, d. v. s. antalet fria elektroner,
i E-skiktet olika årstider och olika tider
av dygnet.
kan emellertid joniseringsgraden undergå stora förändringar, vilka
återverka på radiovågornas utbredning. Viktigast bland dessa är
solljusets ultravioletta strålar, korpuskelbombardemang och kosmisk
strålning.
Ljusstrålningen är tekniskt sett en energitransport eller en
kraftöverföring från solen till jorden. Vid joniseringen i atmosfären är
det endast de ultravioletta
strålarna och den energi, de innehålla,
som äro aktiva för
joniserings-gradens värde.
Joniseringsintensi-teten växer med ökad
solstrålnings-styrka, d. v. s. med ökad solhöjd
och når maximum vid lokal
middagstid kl. 12 på dagen. Typiska
kurvor för joniseringsintensiteten i
E-skiktet under dygnet sommar
och vinter visas i fig. 51.
Avvikelser från dessa förekomma ofta
beroende på skilda orsaker.
Solfläckarnas inflytande på
joniseringen i atmosfären är
periodiskt med ett maximum vart elfte
år. År 1939 utgjorde ett maximiår
för solfläckarna, vilket
återspegla
des i en synnerligen livlig påverkan av jonosfären med därmed
sammanhängande både väntade och oväntade följder för
radiovågornas utbredning.
Ett stort antal undersökningar har blivit utfört i fråga om det
ultravioletta solljusets joniserande inverkan på jonosfären. Bland
andra må nämnas de observationer, som gjorts i samband med
solförmörkelser. Då E-skiktet insvepes i månskuggan, sker samtidigt
en minskning av joniseringsintensiteten, vilken vid förmörkelsens
slut återtager sitt förutvarande värde. Det är tack vare alla observa-
126
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
