Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Radiovågornas utbredning. Jonosfären - 3. Radiovågors reflexion i jonosfären
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RADIOVÅGORNAS UTBREDNING. JONOSFÄREN
rum endast i ringa utsträckning. På kvällarna åter, då solljuset ej
längre står kvar och dess joniserande verkan försvunnit, framträder
E-skiktet med skarpare undre gränsyta, vilket har reflexion av
radiovågorna till följd. I detta förhållande ligger anledningen till
att även rundradiovåglängder inom mellanvågsbandet kunna
avlyssnas långt bättre under den mörka än under den ljusa delen
av året.
I samband därmed skall fadingens orsaker och förlopp behandlas.
Med fading förstås ändringar hos ljudstyrkan vid mottagningen,
varierande från maximal ljudstyrka till ohörbarhet. Fadingen
karakteriseras än av ett snabbt förlopp, ofta åtföljt av kvalitetsdistorsion
hos programmet, så detta blir fullständigt förvrängt, än av
variationer i långsammare tempo med fadingperioder på upp till flera
minuter. Fading förekommer i utpräglad form endast vid
kvälls-mottagning. Den snabba fadingen sker vanligen på närdistans, där
infallsvinkeln mot jonosfärskiktet är liten, under det att fading
i långsamt tempo uppträder först på större avstånd.
Betrakta vi förhållandena runt en rundradiostation på
mellanvågsbandet, ha vi först den inre zonen, som kännetecknas av att
avlyssningen av ett program därstädes sker med tillhjälp av den
direkta strålningen, markstrålningen. På avstånd över cirka 100 km
inträder ett område, där markstrålningen och den reflekterade
rymdstrålningen äro av samma storleksordning. Det är här som den
snabba fadingen och kvalitetsdistorsionen gör sig mest gällande.
Denna uppkommer företrädesvis därav, att de olika slagen av
vågor ha tillryggalagt olika vägsträckor från sändaren till
mottagaren, vilket gör, att de bliva inbördes fasförskjutna och sålunda
alstra ljudförvrängningar.
En schematisk bild av hörbarheten hos en radiostation är
framställd i fig. 54, där de olika zonerna visas. Den inre zonen är i
praktiken ej cirkulär utan tämligen olikformig beroende på markens
ledningsförmåga. De yttre zonerna åter antaga mer cirkulär form.
138
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
