Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV. Television - 1. Allmänna synpunkter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TELEVISION
Fig. 77. Bilden projicieras på en skänn S, vilken
är uppdelad i ett antal rutor, bildelement.
Genom att trådlöst överföra elementen i tur och
ordning erhålles en reproduktion av bilden på
mottagarsidan.
nerande linjer. Detta motsvarar en bildfrekvens av minst 25 X 4002
st. element, vilket gör ej mindre än fyra millioner element per
tidsenhet, som skola upptagas, modulera bärvågen samt till sist återges
på mottagarsidan med samma hastighet.
Räkneexemplet ovan visar först och främst, vilka problem
tele-visionstekniken har haft och har att brottas med, det visar också,
att dessa spörsmål ligga inom ett helt annat gebit än inom
rundradion, där moduleringsfrekvensen uppgår till högst cirka 10 000
p/s, motsvarande örats
förmåga av hörbarhet. Tekniskt
sett framgår därjämte, att de
långa och medellånga
våglängderna icke äro brukbara
för television samt att man
måste använda korta eller
ultrakorta våglängder,
vanligen omkring 5 m. Dessa
våglängder ha frekvenser av
storleksordningen 60
millioner p/s (60 Mc/s), således
betydligt större än den ovannämnda bildelementfrekvensen, vilket
är ett oeftergivligt villkor för en effektiv modulering av
bärvågen.
Hur televisionsproblemet lösts är en lång historia av synnerligen
stort intresse. Ursprungligen använde man enkla mekaniska
hjälpmedel för åstadkommande av bildytans uppdelning i element.
Sådana anordningar voro bl. a. den roterande hålskivan, Nipkows
skiva, vilken uppfanns redan 1884, samt den roterande
spegeltrumman. Alla dessa metoder ha övergivits för rent elektriska
sådana, därvid katodstrålröret med dess tröghetslösa
elektronstrålning blivit det instrument, tack vare vilket televisionen i tekniskt
hänseende nu kan sägas ha tillryggalagt sin första och viktigaste
utvecklingsetapp.
217
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
