- Project Runeberg -  Capitain Lemuel Gullivers resor, till åtskillige långt bårt belägne land / Förre Delen /
139

(1744-1745) [MARC] Author: Jonathan Swift Translator: Olof Bidenius Renhorn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra Boken. Resan til Brobdignag - 5. Gullivers nit för sitt Fäderneslands heder. Kånungen förkastar däss fördelaktiga anbud. Dätta Fålkets wetenskaper äro ofullkomlige och få till antalet. Deras Lagar, Krigswäsende och Partier

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Brobdignag.
139
GØlumdalklitchs Kammare. Dänne Bok
kallades, Afhandling om dät Människliga släktets
swaghet, och älskades allenast af Qwinfålk och
de enfaldige. Medlertid war jag nyfiken att se,
hwad Författaren uti dätta Landet, skulle
skrifwa, öfwer ett sådant ämne. Dänne utförer
huru litet en Människia är i stånd, att förwara
sig emot ett swårt Wäder och de oskäliga
Kreaturen: Huru många förmåner de andra Diuren
hade, fram för hänne, så i styrka och snällhet,
som försiktighet och sinrikhet. Han bewiste,
huru naturen aftagit uti de senare 100. åren och
att hon wore när till sitt slut.
Han påstod, att siälfwa naturens Lagar
nödwändigt fordrat, dät wi i början warit af
större wäxt och starkare natur, så at wi då äj
skulle warit underkastade en hastig förgängelse
af ett nederfallit Taktegel, äller en Sten, som
ett Barn kastat, äller att drunkna uti en Bäck.
Af dässe samlade skäl, giorde Författaren
många nyttiga tillämpningar för wårt lefwerne. För
min del, kunde jag äj undgå, att öfwer dässe
betraktelser göra nya anmärkningar, så wäl som
öfwer dän allmänna lystnaden, som
Människorne hafwa, att klaga öfwer naturen och
ut-Dässe Jättar skattade sig
Hurudana äro wi då,
som
som giorde
Anmärkninöfwer Gulliver, sålunda: Dät fiunes äj något Fålk,
äj håller är något bundrade tal förbilupit, att man icke
beklagat sig öfwer Människornes aftagande. De gamle
Grekiske och Romerske Poeters Hiältar, kastade så stora
stenar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Apr 14 13:43:11 2025 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lemuelgull/1/0163.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free