Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra Boken. Resan til Brobdignag - 6. Kånungen och Drättningen göra en resa till Gränsen, hwart Gulliver följer däm. Berättelse på hwad sätt, som han slipper därifrån och kåmmer till Engeland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I kan dragas ut. Jag swarade; att sådant
wore onödigt och fordrade alt för lång tid; att dät
wore bättre, om någon af besättningen satte ett
Finger uti Tåget, drogo Lådan i skeppet och
bure hänne i Kajutan. Några af däm, som hörde
mitt tal, höllo före, att jag wore förrykt; några
logo däröfwer. Men mig kåm härwid äj i
hågen, att jag råkat sådane Människior, som
hwarken woro större äller starkare, än jag.
Timmermannen giorde med yxan ett hål tre Fot widt,
satte ner en liten stega, på hwilken jag klef up:
Jag geck i Fartyget, men war ganska matt.
Båtsmännerne af förundran intagne, giorde
mig många frågor, på hwilka jag äj kunde
swara, i mitt nya tillstånd. Ty äfter som mine
ögon woro wande, att se så ofårmelige store ting,
som jag så nyligen skildts wid, så inbillade jag
mig nu, att allenast se Dwärgar. Men
Capitainen Herr Thomas Wiletcks en redlig och
förfaren Mann, hemma ifrån dät Saloppiske
Länet, som märkte, at jag wille beswimma,
förde mig i sin Kammare, gaf mig en
hiärtstyrkning, och lät lägga mig på sin säng,
mäd påminnelse, att hwila något, som jag
hade nog af nöden. Förr än jag såmnade,
berättade jag för hånom, att jag hade kåstbara
saker uti Lådan, en präktig Hängstol, en
Fältsäng, twänne Stolar, ett Bord och ett Skåp;
att min Kammare wore klädd mäd Tapeter,
äller rättare sagt, öfwerdragen mäd Madrasser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
