Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde Boken. Resan till Houyhnhnms Land - 7. Jämförelse emellan Yahous och Människor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
126
Resan till
att den Girighet som I hos Edre Vahous
beskrifwit, måtte äfwen finnas hos de wåre,
och att den gör dem så käre för desse lysande
stenar. Jag tog en gång bärt ifrän en Vahom
dess Skatt. Sedan han märkte att hans ögne
fägnad war bårto, började han med all mag
att wråla, rasa och ändteligen däna; Sedan
blef han matt, och hwarken åt, säf eller arbe
tade, ända in till dess att jag befalte någon af
husfålket att återbära hans skatt till det ställe,
hwaräst jag den tagit. Därester började den
ne Vahou att komma sig före och blifwa lust
igen: Men gömde sin skatt på ett annat ställ
När någon af dem räkat i marken på in
sådan sten så kommer ofta en annan Lahom
och täflar med hånom om besittningen däraf
Medan de slåss kommer den tredje, som ti
bårt stenen och därmed är twisten all. Gof
I hafwen sagt, så sluta sig uti Edert land rät
tegångerne, hwarken så hastigt eller med så il
ga kåstnad. Här slippa bägge parterne, on
jag så kan kalla dem, därmed att hwarken del
ena eller den andra får det de träta om ist
let att hos Eder tappar man oftast både de
man will hafwa och det man eger.
Ibland faller på wåre Vahous ett sinle
lag, som wi ej kunna se någon orsak til. M
förfalla uti ett aftagande, osmak för all ig
och en djupsinnig tankfullhet, som gör dill
både bedröfwade och dumma fast än de älh
fete, födas och ligga wäl, samt handleka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
