Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde Boken. Resan till Houyhnhnms Land - 10. Gullivers sällhet i Houyhnhnms land. De nöjen han njuter uti deras omgänge. Det lefwernes sätt han nyttjade. Drifwes utur landet efter Parlementetz befallning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
le sade, att det war en sky. Ty som han all
drig sedt något annat land än det, hwaruppa
han blifwit född, så hade han ej det
ögnemått som jag, den der alltid lefwat på watnet
att kunna urskilja det som synes långt uti haf.
wet. Dit satte jag mig före att fara, när mitt
fartyg wore färdigt.
Därefter fölgdes wi hem och gingo, sedan
wi något öfwerlagt om wårt arbete, till
närmaste skog, hwaräst jag med knif och han med
en skarp infattad sten, höggo det wärke, som
behöfdes. Men på det att jag ej må göra
Läsareu ledsen af en långsam berättelse om wart
arbete, så må det wara nog, att wi efter ser
weckor hade gjordt färdig en slags ökstock,sådan
som Indianerne bruka, men mycket bredare,
den bedrog jag med
skinn, som woro
med hamptrå hopsydde. Ett segel gjorde jag
af samma slags skinn, men utsökte därtill af de
yngste för tyngdens skull. Jag gjorde ock
fyra årår och försåg mig med en myckenhet
kanine och fågelkött, samt twänne käril, det ena fulit
med watn och det andra med mjölk
Jag pröfwade min ökståck uti en stort dike
bättrade de fel, som jag fant på hånom, och
ståppade hålen med Vahous talg, så att han
kunde bära mig och min kåst. Sedan satte
jag den på en kärra och Vahous brogo hånom
till stranden under den gullgålas och en
annaninseende.
Nät
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
