Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skaldestycken - Originaler - Kärleken och dårskapen - Varningen. (Ballad)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Skrik i tak, alarm och väsen,
Svimning, eau-de-luce och gnäll —
Flux i första åkarschäsen
Efter gudarnes Acrel!11
Ryck på axeln, svaren korta...
Venus skrek: »Fins intet råd?»
’Ingen hjelp — pupillen borta:
’Pojken blir stenblind, ers nåd!»
Venus gret, och gudaskaran
Svor åt Dårskap hämd och död.
Syndarn skalf. Men midt i faran
Öfverguden tystnad bjöd.
»Blodig hämd,» så föllo orden,
»Gör ej skadan mindre stor.
Straffet blir: att han på jorden
Leda skall sin blinde bror!»
Ära för de högas välde,
Jupiter i all respekt,
Men när denna dom han fällde,
Visst var gubben litet knäckt!
—
Den unga Rosina var dygdig och skön...
Med arbete vann hon sin föda.
Gref Albert till älskog med suckar och bön
Förgäfves förspillde sin möda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
