Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skaldestycken - Originaler - Hymn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
För oss du bildade naturen
I skönt och ständigt vexladt skick.
Till rike menskan jorden fick
Och monarkien öfver djuren.
Du gaf oss med förnuftets bloss
En varning emot brott och våda
Och låter oss din godhet skåda
Jemväl i hvad du nekat oss.
Men hvad som högst din nåd förklarar
Och högst hvar dödligs dyrkan får,
Det är det ljus, som från dig går
Och sig för hjertat uppenbarar,
Den lag, du menniskorna lär
Som alla samfunds-dygder föder,
Som säger att vi äro bröder
Och att du allas fader är,
Den tröst vid alla lifvets skiften,
Som talar utur själens grund,
Gör leende i plågans stund
Och skingrar fasans natt i griften,
Den kraft, som lyfter tanken opp
Från kretsen utaf ändligheter
Och öppnar himlars saligheter
För oss i ett odödligt hopp.
O, du, som verldars millioner
Uti din faders-hägnad tar,
Hvars makt är evigt uppenbar
För alla folk och religioner,
Du, som, i allting god och vis,
Gaf känslan för din äras yrkan,
Tag alla hjertans sanna dyrkan
Och alla slägtens lof och pris!
—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
