Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tillägg - Imitationer och översättningar - Skepparen och skeppsredaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vid det han grubblar så, han skådar från sitt däck
En mö, som trippar fram vid bryggan
Så pirrögd, ung och smärt och täck,
Att skepparns frihet tog sin knäck
Vid första ögonkast på denna lilla styggan,
Begärligt nu han kikade
Än på dess nätta fot, än på den runda armen
Och än der guld-ke’n glittrade
I glisan af den hvita barmen.
Vid denna ljufva syn ett fast beslut han tar
Att aldrig i sin lefnadsdar
De gifta männers glädje smaka,
Om flickan, som så däjlig var,
Ej ville bli hans äkta maka.
Till lycka för hans eld och fattade förslag
Fann han för henne stort behag
Och fick kontraktet snart reglera,
Om jag mins rätt, densamma dag
Förmedelst näsdukar och nankin flera slag
Samt litet vin ifrån Madera.
Allt detta mod i flickan satt:
Hon saken mer ej öfvervägde,
Men tog anbudet an af den Neptun, som egde
Treuddad gaffel ej, men väl trehörnad hatt.
I första glädjen öfver detta
Gick skepparn till sin redare
Att ödets skickelse ödmjukligen berätta
Och herr grossörn till bröllops be.
Han kom och undrade att se
I brudstoln en så vacker flicka
Bredvid en solbränd skeppare.
När presten gjort sitt kall och man begynt att dricka,
Brast herr grosshandlarn ut i glädtig skämtsamhet:
»Min hjertans herr kapten, det är en vågsamhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
