Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ordförkarlingar och historiska upplysningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
parentationerna och andra högtidligheter tjenstgöra som
härolder, drabanter, o. s. v.
61. Ånger: i äldre språket äfven ett adjektiv, ångerfull,
men här liktydigt med betagen af ångest.
62. Korsett: se noten 14... Kalmink: ett slags i figurer
väfdt tjockt ylletyg.
63. Författarinnan menar 1664 års myntordning, enligt
hvilken en summa af t. ex. 175 koppar-daler, d. v. s. 14 r:dr
28 sk. rgs, var full tyngd för en häst efter nuvarande
skjutsförfattningar. Först år 1775 utbyttes ifrågavarande
myntordning emot den nu brukliga.
64. Friserad tur: håret, antingen det egna eller det lösa,
upplagdt i massor af lockar och vanligtvis pudradt.
65. Den af Gustaf III år 1778 införda national-drägten
kom allmänt i bruk. Fruntimren buro korsett (se noten 14)
med puffärmar och kjol, skärp med nedhängande ändar,
derutanpå en framtill öppen rock af temlig vidd och längd,
uppfästad och försedd med bandrosor och garnityr. Tyget skulle
i allmänhet vara enfärgadt: vanligen hade man det svart med
rödt skärp och röda prydnader. Vidare bar man hvit
halskrage, cirkelrund och uppåtstående. Hufvudbonaden var
obestämd. Småningom öfvergick denna allmänna drägt i bart
svart med uteslutande af de röda prydnaderna: sådan
begagnades den långt inpå 1800-talet.
66. Dufvorösten: »Andelig Dufvoröst eller en gudelig
själs enskylta sångandakt» är titeln på en ännu allmänt spridd
uppbyggelsebok, författad af Olof Kolmodin (1734).
67. d. v. s. Dimanders snus, en den tiden omtyckt sort,
tillverkad af en känd fabrikör i Stockholm.
68. von Aken (Frans Joachim): en utmärkt skicklig
apotekare i Örebro, som väckt särdeles uppseende genom sin
uppfinning (på 1790-talet) af ett eldsläcknings-ämne, en blandning
af alun, vitriol, lera och rödfärg, upplöst i vatten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
