Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje perioden, 1600-1718
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
37
Hoorn, som rest utrikes och lärt konsten i Paris samt,
hemkommen, i Stockholm först undervisade
barnmorskor, sist död som archiater. Han har författat
anatomiska föreläsningar, utgiifna 1709, och den
Svenska jordgumman 1693, 1723, som begagnades
till 1777, då boken omarbetades af Ribe och sedan
utträngdes af Kraaks bok. De öfriga medicinska
författarne skrefvo disputationer eller om pesten,
som den tiden grasserade, om helsobrunnar samt
populära läkareböcker, såsom And. Sparrman, adlad
Palmehron, Carl Lind, Arvid Månson
Rydaholmensis.
Medicinens låga ståndpunkt har sin förklaring
i naturvetenskapens barndomsålder. Hon var
fången i vidskepelse, astrologi, alchemi, tro på trolldom
och drakar eller sysselsatte sig med puerila
spörsmål, som förefalla oss öfvermåttan löjliga. Dock
ljusnar det mot periodens slut. Den första, som
sysselsatte sig med botaniken näst Franck, var
mångfrestaren Ol. Rudbeck, som inrättade en botanisk
trädgård med orangeri för fremmande vexter,
hvartill frön togos från Holland, i flera arbeten beskref
dess plantor likasom De la Gardies på Ulriksdal,
då kalladt Jacobsdal, med sin son Olof arbetade
på Campi Elysei, ett stort botaniskt verk, hvars
första del, med undantag af några exemplar, med
figurer, graverade i trä, 11000 till antal, och andra
delen, utom 18 ex., uppbrunno 1702, under det
gubben författaren sjelf på det brinnande taket af
Gustavianum styrde släckningsarbetet. Ofriga
botaniska författare äro Lector P. Palmberg i Strengnäs,
som skref Syvenska Örteläran 1684; Medicine Prof.
Tillands i Åbo, som började anatomisera derstädes
och beskref Åbo samt Göteborgs vexter 1683, 1694,
och Ol. Bromelius, promoverad i Leyden,
practiserande läkare först i Stockholm och sedan i Göteborg,
och som skref om humlegårdar samt redan 1668 hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
