Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjerde perioden, 1718-1772
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60
att förvisas från akademien; men Celsius lade sig
ut för honom och bad honom skrifva en Lapsk
Flora efter Sexualsystemet, hvilket skedde. Sedan
reste han i Dalarne, föredrog i Fahlun
proberkonsten och sitt mineralsystem, förlofvade sig med
stadsläkaren Moræi dotter och anträdde för sina
sparpenningar sin utländska resa 1735. I Harderwyk
blef han Medicinæ Doctor, mottogsväl af Boerhave
i Leyden, der han utgaf sitt system, förestod
Cliffords trädgård i Hartecamp, som han efter en resa
i England beskref, utgaf utomlands flera arbeten
och återvände 1739 hem efter en resa till Paris,
försakande alla de lysande anbuden att qvarstanna
utomlands. Men han blef vid hemkomsten kallt
emottagen. Snart stiftade han dock på Capten Triewalds
förslag Vetenskaps-Akademien, fick uppdrag att på
Riddarhuset föreläsa botanik och om vintrarne öfver
Bergs-Collegii Mineral-Cabinett samt blef
Amiralitetsmedicus och gifte sig. År 1741 blef han
medicine professor i Upsala och året derpå genom byte
med den utmärkta Rosén, hans förra
vederdeloman, professor i botaniken. Der var han på sin
rätta plats, utförde nu sitt system, upprättade den
nya botaniska trädgården, som försågs med de
raraste växter af hans utomlands resande
lärjungar. Han beskref sina resor till Öland,
Gottland, Vestergötland och Skånce, blef archiater,
riddare af Nordstjerne-Orden, adlad m. m.
Ijenstledig sedan 1763, då den tjugutvå-åriga sonen
efterträdde honom, dog han 1778. Denna son Carl v.
Linné, som äfven rest utrikes, dog 1783 af vemod
öfver att ej kunna uppbära sin faders stora namn.
Linnés samlingar gingo till England, ehuru Gustaf
II skickade ett skepp, för att återtaga dem. Linné
skref ej blott i Botanik många arbeten, han
grundade äfven Zoologien genom sin Fauna Svecica 1746
och Medicinen genom Farmacopé, Materia Medika,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
