Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjerde perioden, 1718-1772
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
som utgåfvos i Amsterdam, Haag och Leyden
1740—1745.
I Kemien började äfven en ny tid, sedan
Hjärnes mystik utdrefs af tidens praktiska rigtning, som
af kemien ville hafva biträde för näringar, bergverk,
fårgerier, myntväsende och farmakopeen. Joh.
Gottschalk Wallerius, prestson från Nerike, professor i
Upsala, var den sista af den alkemistiska skolan, då
åter en ny mer vetenskaplig banades af hans
efterträdare Olof Torbern Bergman, länsmansson
från Vestergötland, professor 1767, död vid Medevi
1784. Om en af hans första uppsatser yttrade
Linné: vidi et obstupui, ty Bergman var äfven
botanist, zoolog, mathematicus, fysiker och astronom;
men i kemien äro hans upptäckter och skrifter i
synnerhet mångfaldiga. Han förklarade regnbågen,
norrskenet och det elektriska ämnet, undersökte
luftsyran, eftergjorde mineralvatten och var mycket
eftersökt af utländningar. Han stiftade det
kosmografiska sällskapet i Upsala, som utgaf en fysisk
verldsbeskrifning, hvilken mycket spriddes. De näst
honom mest utmärkta kemisterna voro Scheffer och
Cronstedt. Henr. Theoph. Scheffer, sonson af Joh.
Schefferus, myntproberare, död 1759, har gjort
upptäckter äfven i färgkonsten. Hans kemiska
föreläsningar utgåfvos af Bergman 1773. — 4. F.
Cronstedt, som slutligen blef bergmästare, upptäckte
Nickel och profvade flera jernmalmer, förbättrade
silfversmältningen och utgaf 1758 en mineralogi,
som öfversattes på flera språk.
Mineraloger voro: Göran Wallerius,
professorsson, assessor i bergscollegium; — Georg Brandt,
apothekarson, doctor i Rheims, var en stor kemist,
förbättrade silfversmältningen och skref rön i V. A.
H., dog 1768. — Magn. v. Bromall, son af
läkaren och botanisten Ol. Bromelius, bildad i Holland,
lef præses i Bergs-Collegium, skref Inledning i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
