Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjerde perioden, 1718-1772
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
71
sofisk skrift, Tankar om Menniskosjälen 1770, en
slags förening af Locke och Rydelius, med försök
att skapa en Svensk terminologi. — Chartor öfver
Östersjön och Bält gjordes af Commendörcapten
Strömerona 1737 och öfverdirectör Marelius, öfver
Mälaren af Nordencreutz 1739. — Landchartor öfver
Medelpad, Ångermanland och Jemtland utgåfvos
1769—1771 af landshöfding Örnsköld m. m. —
Skol-Atlas utgafs af Akerman 1768 och af vice
Bibliothekarien i Upsala Ziervogel.
I Juridiken har Sverige än i dag icke
frambragt någon egentlig originell rättsfilosof, men dock
utmärkta lagförklarare, som nu utmönstrade de
skolastiska qvarlefvorna och polemiserade mot den
Romerska lagen. Vid seklets början möter oss
häradshöfding P. Abrahamssons upplaga af lands-
och stadslagen, den förra med anmärkningar 1726,
som begagnades tilldess 1734 års lag utkom.
Utmärktast som juridiska vetenskapsmän voro
Nehrman och Rabenius. Dav. Nehrman, adlad
Ehrenstråle, var köpmansson från Malmö, efter utrikes
resor Professor i Lund 1721, död 1769, utgaf
Inledning till Civil- och Criminallagen, föreläsningar
öfver giftermåls- och ärfdabalken m. m. Ol.
Rabenius, prestson från Vestmanland, död som
Professor i Upsala vid 42 års ålder 1772, nedlade sina
tankar i högst utmärkta disputationer om
grunddragen af Svenska lagfarenheten, Vestergöthlands fordna
lagmän och den juridiska litteraturens öden i Sverige.
— Af underordnad betydelse voro Professor H.
Frosterus i Upsala, som skref ett af ständerna belönadt
arbete, Inledning till Sv. krigslagfarenheten 1765, 1770;
Prof. Colling i Lund, som utgaf nära 200 disp.,
ett register på lagen samt register på förordningar
fr. 1729—1736; lagmannen i i Vestmanland och
Dalarne Kristian König, som i Lärdomsöfning 1745
—1756 gaf en juridisk encyelopedi; häradshöfding
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
