Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjerde perioden, 1718-1772
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
81
Lexikon af Lectorn i Linköping Wennerdahl 1748
har till vår tid begagnats. — Latinska lexika
utgåfvos denna tid af Giese, Schenberg 1739,
Sahlstedt och Werner; Grammatik af Streling 1765. —
Som öfversättare från klassikerna märkas: riksrådet
baron G. Palmfelt, som öfversatte Virgilii ecloger
och början af Georgica samt följde stränga
prosodiska reglor; riksrådet baron E. Wrangel Phædri
fabler på tunga rimmade Alexandriner; A.
Nicander, prestson från Småland, packhusinspector med
Professors titel och kunskaper, Eneiden, af hvilken
blott två sånger äro tryckta, och Eclogerna med
vård om hexametern; en Joh. Wænermark DOvidii
klago- och sorgebref.
I Historien öfvergaf man nu mytherna och gick
mer kritiskt till väga samt sökte äfven gifva
framställningen fulländning. Uti Historien som i
Vitterheten intages första rummet under denna tid af
Olof Dalin, af en gammal prestslägt från Halland,
f. 1731, bildad i Lund under Rydelius, som
granskade hans verser. Han studerade ett år medicin, blef
informator hos landshöfdingen Clas Rålamb, hvars
historiska samlingar han hann begagna före
branden, då de förstördes, utgaf 1733, 1734 Svenska
Argus, en tidskrift, efterbildad Addisons Spectator,
reste med sin discipel utrikes, blef sedan lärare för
prins Gustaf 1749—1756, Bibliothekarie i
Stockholm, cancelliråd, rikshistoriegraf, adlad, sist
hofcanceller, döid 1763 och begrafven på Lofön. När
han upptäcktes vara författare till Argus, hugnades
han med belöning af konung och ständer;
denna tidskrift har otroligt inverkat på språkets och
smakens utbildning. Dalin år häfdatecknare i sin
Svea Rikes Historia, 1746—1760, som slutar med
Carl IX:s regering. Stilen är vältalig; men arbetet
är icke kritiskt och grundligt. Hans tidräkning
Lénström, Svensk Litteraturhistoria. 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
