Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte perioden, 1772-1809
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98
Krigsvetenskaperna fingo nu, 1797, sin egen
akademi, som sedan 1805 utgifvit Handlingar. Deri
arbetade C. J. v. Holthusen, J. v. Röök, capten
Erik Nordfors, general af Tibell, en af Napoleons
hjeltar vid Marengo, general C. G. Sinclaire 1777
o. ff.; E. v. Lancken; öfverstelöjtnant Mårten
Sturzenbecker från Gottland, som utgaf föreläsningar i
fortificatton 1793—1802. Han blef sedan
Svedenborgare, satt förgäfves om nätterna vid lik, att få
se spöken, samt skref flera underliga skrifter, t. ex.
1826 Geometri, på filosofiskt sätt betraktad med
moral, Tröst för brottslige, deri Gud påstods göra
brott genom de brottsliga Han dog 1836. —
I krigshistoria skref cancellirådet C. Adlersparre
om krigskonstens tillstånd från Gustaf I till
Gustaf II Adolf i Vet. Ak. H., likasom förut Jac.
Röding 1755. — I Nuavigation skref Chierlin, Hacker
och Sjöbohm; Rooswall en länge begagnad lärobok
1796, 1803. — Sjökort ritades af öfverdirectör
Marelius 1774 öfver Nord- och Östersjön; af L.
Nyström öfver Norrbotten. v. Amiral Joh.
Nordenankar, död 1804, började 1789 utgifva Sveriges
Sjö-Atlas, stucken af Fr. Akrell, fortsatt 1797 af G.
af Klint. — I Skeppsbyggeriet stridde vice Amiral
Chapman, död 1808, med Fr. Sheldon. —
Landtchartor öfver Sveriges alla provinser, 58 stycken,
bekostade bergsrådet S8. G. Hermelin 1797—1807,
än i dag den enda fullständiga specialsamling. N.
G. Werwing utgaf 1806 o. ff. Svenska städer. —
I Sjökrigsvetenskap förtjena nämnas öfverstelöjtnant
Tornquist och Fr. Hjerta, som beskrefvo Svenska
flottans sjötåg 1788, 1789 m. tfl.; S. Gyllenskepp
skref sjötaktik, 1787, m. fl.
I Juridiken lyser nu Sveriges största jurist
Matth. Calonius, prestson från Finland; 1778
Professor i Åbo; satt i högsta domstolen 1793—
1800, efter 1809 Rysk undersåte, död 1817. Hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
