Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjette perioden, 1809-1855
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118
Hon kan ej skapa förmågor och kan ej tvinga
förmågorna att dikta. Hon är således utan ändamål,
ty ordboksarbetet har nu efter 70 år föga
framskridit, och hennes Svenska Språklära af 1836 är ett
ganska underhaltigt arbete. En stor brist i landet är
äfven bristen på en litterär kritik. Ingen litterär
tidning har kunnat en längre tid hålla sig uppe.
Politiken har uppslukat all uppmärksamhet.
Derföre blifva ej goda arbeten kända, och de usla ej
vederbörligen brännmärkta. Hvarje fribytare på
publicitetens haf har tillfälle att af parti-interessen
eller kittslighet fälla dödsdomen öfver ofta
ganska mödosamma arbeten, utan att läsa dem eller
kunna bedöma dem, och författaren har intet värn
emot orättvisan. Detta gör, att vår litteratur ännu
står i många hänseenden på en lägre ståndpunkt
än Danmarks och andra länders.
Naturvetenskapernas Linné under vår tid var
Jacob Berzelius, född 1779 i Linköping, son af en
skolcollega, Doctor, efter Qvensel Professor i
Stockholm 1817, Vetenskaps-Akademiens secreterare från
1818 till sin död, baroniserad. Sedan 1821 har
han afgifvit Vet.-Akademiens årsberättelser i Kemi
och Fysik, sedan 1841 blott i den förra. Han
utgaf föreläsningar i Djurkemien 1806 o. ff.,lärobok i
Kemien 1808 o, ff., sedan på Tyska i nya
omarbetningar. Om honom yttrades i utlandet: “kemiens
närvarande skick berodde till ganska stor del af
hans upptäckter och åsigter. Det var han, som
först utvecklade det elektrokemiska systemet; han
har undersökt och nogare uppgifvit de enkla
kropparnes atomvigter, upptäckt flera enkla ämnen och
stora klasser af föreningar; lade egentliga grunden
till djurkemien, egde de största förtjenster om den
kemiska analysen, uppställde en ny nomencelatur
och lade grunden till ett kemiskt mineral-system.“
Hans lärjungar äro flera. N. G. Sefström, capel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
