Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjette perioden, 1809-1855
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140
och Magazin för föräldrar och lärare 1810—1812;
Aæel Fryxell om förbättringar i våra allmänna
läroverk 1812; G. A. Silfverstolpe pädagogiska
handlingar 1813 och framställning om läroverkens
tillstånd i landet jemte utlåtande deröfver af C. U.
Brooeman, Prosten J. ÄÅström och Biskop C.
Rosenstein 1813; P. R. Svensson, som 1817 infört
lancasterundervisningen, skref 1819—1823 derom;
Lector Enberg om enhet och medborgerlighet i
undervisningsverken 1823; E. G. Geijer om
akademiska jurisdictionen 1822, om det offentliga
läroverket 1813, om uppfostran och undervisning 1829,
Läroverksfrågan i Litteraturbladet 1838—39;
Grefve Dav, Frölich om uppfostran efter Hillska
methoden 1820; E. A. Schröder om utländska
undervisningsverk i Svea och Sæve om Englands
universiteter 1831; C. O. Fineman om folkskolan 1830,
G. W. Gumaælius Ströddæa Anmärkningar 1831;
Hans Jüärta om Sveriges låroverk 1832; And.
Fryxell om undervisningsverkens reform 1832, C. F.
Luttéman om trivialskolornas reform 1832—1840,
Adjuncten Clas O. Ramström om
undervisningsverken i Sverige 1833: Rector P. G. Boivie
Betänkande till 1832 års skolrevision; Biskop Agardh
om de lägre folkklassernas upplysning 1838,
Snellman om det akademiska studium 1840, C. J. LI.
Almqvist Svenska uppfostringsväsendet 1840, O.
N. Schmidt pädagogiska anteckningar 1841, Dahm
skolmästarekonst 1846, Prosten A. Lagergren om
nya elementarskolans method 1850, Hazelius om
läroverksfrågan 1846, A. Oldberg Hemskolan 1842,
praktisk handbok i pädagogik m. m. 1843, samt
skrifter af Grefve Rudenschöld, rector Svedbom,
magister Siljeström, Professor Carlsson, Reuterdahl
och Thomander m. fl.
Näst Kemien står Historien högst under
detta tidskifte. Med så mycken kritik och konst har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
