Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjette perioden, 1809-1855
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146
en förträfflig monografi öfver Svenska
reformationshistorien. Det förra är Svenska kyrkans Historia
till år 1389, ett mästerstycke af kritik af Henr.
Reuterdahl, född af fattiga föräldrar i Malmö, domprost,
statsråd, biskop i Lund, nu Erkebiskop. Han har
utgifvit flera samlingar och smärre afhandlingar. —
Professor L. G. Anjou i Upsala, nu statsråd, skref
Sv. Reformationens Historia 1850—53. — Okritiskt
och okonstnärligt skref prosten J. J. Thomæus,
prestson från trakten af Christianstad, 19 år adjunct,
pastor i nämnde stad, död 1845, hvars
Skandinaviens kyrkohäfder 1835—38 är den första
fullbordade Svenska kyrkohistoria. Han skref dessutom
Sveriges historia i kort sammandrag 1816, 1817,
för skolungdom 1819, Korta biografier öfver de
berömdaste Theologer från reformationen 1815,
Erasmus’ lefvernesbeskrifning 1830, Sveriges och Norges
Historia och statskunskap 1820, Svensk Plutarch
1820, Verldens största regenter 1822,
Märkvärdigheter ur allmänna kyrkohistorien 1827, Minnesbok
för Svenska prester 1845 m. m. — Prosten
Cnattingius i Östergötland skref väl Luthers lefverne
1846; Prosten, poeten, Assar Lindeblad Schartaus
lefverne 1837. — Erkebiskop af Wingård tecknade
1843 Christna kyrkans sednaste händelser. —
Prosten Westén skref Hofclereciets Historia, ett för
sina samlingar vigtigt arbete, 179991814, fortsatt af
Wennström. Såsom samlingar af betydelse för
kyrkohistorien märkas Herdaminnen: Upsala stifts af
Låstbom 1842—45, Vesterås af Munktell 1843—46,
Götheborgs af S. P. och J. G. Bexell 1835,
Calmare af N. J. Löfgren och A. Ahlqvist 1836—41,
Linköpings af J. J. Håhl 1846, Carlstads af J.
Hammarin 1846 o. ff.
I Litteraturhistorien bröts banan, åtminstone i
afseende på vitterhetens, konstens och filosofiens
grenar, af Lorenzo Hammarsköld, en flitig forskare,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
