Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i8 74 —
Mördarne Hjert och Tector.
Mord å öppen landsväg.
4 september 1874.
Enligt hvad kon:s befhde först på
enskild väg och därefter genom rapporter
från vederbörande länsman inhemtat,
hafva kl. vid pass 12 på natten till
den 1 innevarande månad en vid
Oxelösund—Flen—Vestmanlands
jem-vägsanläggning anställd ingeniör, vid
namnUpmark, och en honom följaktig
körsven, under färd i vagn mellan
Sparreholms jernvägsstation och
Eskilstuna, blifvit på ungefär en half mils
afstånd norr om Malmköping invid en
öfver landsvägen anbragt, då tillsluten, grind försåtligt
öfverfallna med gevärsskott af några på ena sidan
om vägen gömda personer, dervid kusken dödats på
stället och Upmark af två skott sårats med den påföljd,
att han, efter att ha blifvit afförd till en i närheten af
landsvägen belägen by, benämnd Nafversta, och der
erhållit läkarevård, sistlidne gårdag kl. 4 e. m. aflidit.
Arrestering.
6 november 1874.
Stockholms djerfvaste tjufvar, nemligen förre artilleristen
Gustaf Adolf Eriksson Hjert och förre mureriarbetaren Konrad
Pettersson Lundqvist Tector, äfven de s. k. Gotlandstjufvame
infångades i går af detektiva polisen i Stockholm. Gripandet
var förenadt med fara för polispersonalen och den förtjenar
erkännande från allmänhetens sida.
Civilingeniör Upmarks mördare
upptäckta.
2g november 1874.
Då vi första gången omnämnde förre straffångame Hjerts och
Tectors gripande, meddelade vi i sammanhang dermed att antydan
gjorts hos polisen derom, att Hjert och Tector möjligen kunde
hafva föröfvat eller åtninstone varit delaktiga i morden å
civil-ingeniören Upmark och dennes körsven August Larsson.
Dessa nekade först hårdnackat, men slutligen veknade deras
hårda sinnen och de bekände båda, att de ensamma natten till
den 1 september med begagnandet af skjutvapen föröfvat
morden å Upmark och Larsson, i tro att det åkdon, hvari dessa
färdades, var postdiligensen.
Domen.
12 maj 1875.
Hjert och Tector undergingo i förra veckan
ransakning å Visby cellfängelse och dömdes
för de å Gotland begångna stölderna att
undergå 10 års straffarbete. Tector dömdes
derjemte att för delaktighet i mordet å
Upmark och hans körsven i ena bot mista lifvet.
Juli 1875
Hjert dömdes att för tredje resans stöld,
förenad med inbrott, undergå 10 års
straffarbete och vara medborgerligt förtroende
förlustig i 10 år derutöfver, samt att för
delaktighet i mordet å ingeniör Upmark
och hans körsven mista lifvet medelst
halshuggning.
Hjerts och Tectors afrättningar.
Hjerts af rättning.
18 maj 1876.
I går klockan half tre på morgonen affördes mördaren Hjert
med extratåg från Stockholm till Sparreholm, hvarifrån han vidare
befordrades med skjuts till den omkring tre qvarts mil från
Malmköping belägna afrättnings-platsen Lidamon, der hans hufvud
föll några minuter efter klockan sju.
Då extratåget strax efter klockan fem anlände till Sparreholm,
var redan en betydlig menniskomassa, nästan uteslutande
bestående af allmoge, samlad å afrättsplatsen. Under hela nattens
lopp hade nemligen spridda skaror af män, qvinnor och barn
från omnejden synts ställa sina steg till skådeplatsen för den
blodiga akten. Å denna plats, hvilken tillhör egendomen
Fräken-torps egor, hade en schavott, 12 fot bred och 14 fot lång samt 2
fots höjd över marken, blifvit uppförd af bräder och sparrar.
Upp till denna estrad ledde en svagt sluttande brygga, likaledes
af bräder. Ofvanpå schavotten låg en liten träkubb, höljd af
friska granqvistar och försedd med urholkningar för
delinqven-tens haka och axlar; det var stupstocken.
Några minuter före klockan sju hördes ett sorl bland den
församlade menigheten: »der kommer han1» En djup tystnad inträdde
bland de församlade, då vagnen körde in på den inhägnade
platsen. Hjerts utseende var, om man frånser den kalla, nästan
hånande blicken, icke obehagligt. Något karakteristiskt hade det
dock ej. Pannan var af medelmåttlig höjd och håret ljusbrunt;
ett par små färglösa mustascher dolde icke fullständigt de tunna
läpparne; munnen hade ett beslutsamt, energiskt uttryck. Fången
var ganska snyggt klädd. Öfverrocken, liksom den mjuka
filthatten, var oklanderlig; af den hvita halsduken och de svarta
permissionerna skulle man kunnat tro att han ämnat sig till en
vida gladare fest.
Sedan åkdonet stannat samt predikanten och
fånggevaldi-gema stigit ned, gingo de sistnämnda fram till Hjert och upplöste
jemblacken. Efter att sålunda hafva blifvit fri från sina bojor
steg den lifdömde ur åkdonet, såsom det tycktes, med mycken
säkerhet och lätthet. Han tog derefter ett kort afsked af geval-
Gustaf Adolf Eriksson Hjert.
62
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
