Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i8 81
A. T. Qellerstedts nya dikter.
y
DIKTER
NY SAMLING
6tocfl>olm
3- JSceggétrömSftörlagéexpebition
7f
’ V V V V V >
"K
Ur 8tens vtoor.
Tystnen visor!
Sten har somnat.
Döden kysste
Smärtfullt, löjet domnat.
Glimt bak molnen:
Bamblick slutits;
Barnkinds rosor:
All vår lyckas brutits.
Jollrets ljufva
Bud, som bringat
Fröjd ej nämnbar,
O, det har förklingat!
Men hans öga
Ej skall tåras,
Ej hans hjertas
Fina rötter såras;
Hand ej lära
skall att svika,
Fot ej slinta
Eller vilse vika.
Sten är det enkla namn du skall få.
Gud göre dig stark
Som berg i mark!
Man må du blifva att lita på!
Får du en plats i högburet hvalf,
Ej svika du får,
Hur hårdt det står:
Trofast förblif, om ditt stöd ock skalf!
Eller du fälls med ringaste sand
I grundmurens bädd —
Var dock ej rädd,
Ty öfverallt bygger Herrans hand.
Ro, ro ögonsten!
Omsorgers ögonlock
Sluta sig aldrig dock:
Du är vår kära ögonsten.
Ro, ro ädelsten!
.Kärlekens guld så rent
Fattar dig in så lent:
Du är vår klara ädelsten.
Gud gaf anden
Lof att gina
Framom öknen
Der hans källsprång sina.
Fröjdens englar!
Ty den glade
Ej ett stoftgrand
På sin hvithet hade.
Tystnen smärtor!
Höfves klaga
Att den kära
Kunde Gud behaga?
Gn tvärvigg.
En invalid, en tvärvigg
Till ek, sin näfve knöt
Och snäste: »hvad den våren
Onödigt gör sig söt.»
Albert Gellerstedt.
JVHn tro.
Man säger, att en engel
Igenom rummet går,
När efter glam och gamman
En plötslig tystnad rår.
Jag har min tro: att englar
I skaror lyssna gladt,
När goda hjertan skämta
Och brista ut i skratt.
8Ubouetter.
Ett anslag fäst på knuten
Den enä menskan är:
Allt står för allmänheten, —
Högst få dock läsa der.
Ro, ro hörnesten!
Tinnar af framtidshopp
Bygga vi på dig opp:
Du är vår lyckas hörnesten.
Men hur det var, — när gubben
Fått höra fink och trast
Satt i hans slitna knapphål
En grön bukett i hast.
Den andra är ett album
Med knäppen och med lås, —
Man pröfvar nycklar, undrar
Så att man kan förgås.
I 29
9"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
