Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1
9
John Ericsson död.
Newyork, fredag,
John Ericsson, [-varmluftsmaskinens-]
{+varmluftsmaski-
nens+} och
monitorens uppfinnare
har aflidit
härstä-des, den 8 mars.
*
John Ericsson, yngre
broder till vår berömde
jem-vägsbyggare, den i
fri-herrligt stånd upphöjde
Nils Ericsson, var född vid
Långbanshyttan i
Verm-lands län den 31 juli 1803
och hade således vid sin
bortgång uppnådt den
aktningsvärda åldern af 85 år
och något öfver 7 månader.
John Ericsson.
Från allmänheten.
Skall John Ericsson hvila
i främmande jord?
Vår aflidne berömde
landsman John Ericsson
var, oaktadt den långa tid
han varit från sitt
födelseland frånvarande, ännu
alltid svensk till själ och hjerta
och han gaf upprepade
bevis på sin kärlek till
»gamla Sverige».
Många svenskar, som
gerna skulle vilja se den
store uppfinnarens minne
så mycket som möjligt
hugfästadt hos oss,
framställa derför — i fall det
ej skulle visa sig att John
Ericsson sjelf uttalat en
önskan i motsatt rigtning
— den frågan:
Bör ej John Ericssons lik
flyttas till Sverige?
Frånfället.
Newyork Herald London upplaga lemnar följande
detaljer om John Ericssons död, som tidningen erhållit i
ett kabeltelegram dateradt den 8 mars.
Kapten John Ericsson den ryktbare uppfinnaren, dog
kl. 12,30 denna morgon i sin bostad 36 Beachstreet af
cystilis. Han hade lidit af den Brightska njursjukdomen
sedan ett par veckor tillbaka, men med sin energi och
bestämdhet hade han nekat att intaga sängen, förrän
han blef absolut nödsakad dertill af sjukdomen. Hans
helsotillstånd hade ända sedan årets början varit mindre
tillfredsställande.
Ericsson fortfor att arbeta ända till ett par veckor
före sin död. Hela hans uppmärksamhet var
koncentrerad på konstruerandet af den bekanta solmaskinen, på
hvilken han arbetat i åtskilliga år. När han såg slutet
nalkas, uttryckte han sitt beklagande öfver att han ej
fick lefva länge nog för att kunna öfverlemna denna
uppfinning till veriden i komplett skick. Solmaskinen
upptog hans tankar ända till den sista timmen; och när
han på sistone endast kunde tala i en hviskning drog
han till sig sin förste ingeniör och gaf honom slutliga
instruktioner för fortsättandet af instruktionsarbetet
samt aftvang honom ett löfte, att arbetet å maskinen
ej skulle upphöra.
Den aflidnes sista önskan.
I ett bref skrifvet i Newyork den 10 september 1886
till en framstående person här i staden yttrar John
Ericsson följande:
»Jag känner blott ett hemland. Hellre må mitt stoft
få hvila under en grushög i svensk jord, än under ett
marmormonument i detta land.»
En ensam man.
Inga sörjande anförvandter stodo vid hans sista läger.
John Ericsson gifte sig för ett halft århundrade sedan i
London, men hans maka dog kort derefter och lemnade
inga barn. Han har ingen anhörig i Amerika.
John Ericssons testamente.
En engelsk tidning meddelar att John Ericsson
testamenterat 4,000 £ till sina systerbarn, 3,000 £ till
öfver-direktören Ellworth, 1,000 £ till kommendören
Adler-sparre, 1,000 £ till friherrinnan Adlersparre och 1,000 £
till en grefve von Rosen i Stockholm.
öfver John Ericsson innehålla de engelska tidningarna
och i synnerhet fackorganen för uppfinnare och
in-geniörer under förra veckan synnerligen sympatiska
biografier.
237
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 15:10:20 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/leo2/0237.html
