Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Carl och Ingeborg i Stockholm.
Prins Carl utanför Centralstationen besvarande officerarnas vid Lifgardet till häst och skvadronens hälsning.
Från Centralstationen till slottet.
Vid slottstrappan mottogs prinsen och hans gemål af
ståthållaren å Stockholms slott, öfverhofjägmästare
An-karcrona samt slottsfogden grefve Taube, hvilka åtföljde
fursteparet upp till konungens våning, der mottagandet
egde rum. Efter en stund öppnades fönstret till en af
balkongerna å den mot Norrbro vettande sidan, och prinsessan
utträdde vid sin gemåls arm för att ännu en gång helsa
men-niskomassan. Vid åsynen af paret bröt ett ofantligt jubel
löst. Hattar och käppar svängdes i luften, man viftade
med näsdukar och de dånande hurraropen tycktes aldrig
vilja taga slut.
Efter konungens dejeuner reste de nyförmälda ut för att
helsa på drottningen.
På Ulriksdal.
På slottstrappan mottogs fursteparet af kammarherren
frih. Stjernstedt. Sedan de tillbragt en timme hos
drottningen, afreste de åter kl. half 6 till Rosendal. Der egnades
dem en anslående
Sångarhyllning.
Då prinsen och hans gemål åkte in i Rosendals park,
möttes de, förutom af en stor menniskomassa, af Par
Bricoles sångkör, 80 å 90 man stark, under ledning af
direktör Erik Åkerberg.
Sedan helsningar vexlats mellan de hyllade och sångarne,
aftågade dessa under »Sångarfanan» till Djurgårdsbrunn,
der snart velocipedklubbens
Fackeltåg
begynte ordnas.
Vädret hade vid 7-tiden sett en smula hotande ut, och
några enstaka regndroppar, som fallit från den molnhölj da
himlen hade framkallat farhågor för att fackeltåget skulle
gå om intet. Emellertid klarnade himlen upp efter hand, och
en härlig fullmåne gled sakta fram mellan de brustna
sky-arne. När fackeltåget kl. half 9 var färdigt att afgå från
Djurgårdsbrunn, rådde ett charmant väder, och ett
silfver-hvitt månsken bestrålade den fantastiska kavalkaden af
hjulryttare.
Minst 5- å 600 velocipedister, damer och herrar, togo del
i tåget. Hvarje bicykel var försedd med något extra
lysande, såsom en eller flera papperslyktor eller mångfärgade
små glaslyktor, och fans intet sådant, så hade åtminstone
hvar och en ryttare en flammande, sprakande fackla i sin
hand. Så styrde det lysande tåget i sakta mak på vägen
till Rosendal mellan nyfikna skaror, som på vägkanterna
åsågo det egendomliga och vackra skådespelet. Det var ett
ständigt pinglande med signalklockor, som gjorde en
stackars vandrare högst nervös.
Sedan tåget kommit upp mot slottet, ordnade man sig
två i hvarje led och defilerade förbi fursteparet, som, efter
slutad middag, jemte riksmarskalken, kommit ned på
gårdsplanen. Denna uppfyldes med rök från facklorna, men
prinsen och hans gemål syntes ej generade af den samma, utan
stannade en lång stund der nere, vänligt helsande och
tackande för de jubelrop, som skallade från den tätt
församlade folkmassan och från velocipedistema.
Vid 9-tiden skingrade sig fackeltåget, och snart äfven
de nyfikna skarorna.
Så var de nyförmäldas första dag i Stockholm
tillända-lupen.
23
353
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
