Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sin helhet, man skulle icke så myndigt lasta allt såsom
odugligt och fult. Men man måste icke såsom maskar
kräla fram i stoftet och blott se de tomma fjäten efter
hvar människoanden gått fram — för hög, för aflägsen,
för dunkel blir då himlen öfver oss — nej, man måste
försöka tränga in uti just denna samma ande, och jag
tror att inan skall finna himlen närmare än man tror.
1 nästa vecka företager också jag en resa, jag reser
dä från Bysta. Jag lämnar det med ledsnad, det kan
jag säga och med annu något, som jag icke kan likna
vid annat än en stark törnroslukt som impregnerat hela
min varelse. Alla ha visat mig en sådan välvilja och
vänlighet att jag verkligen vid vissa tillfällen varit nära
att bli litet yr i hufvudet. Och ehuru min plats varit
ömtåligare än mången kan tro, hoppas jag dock få lämna
den triumferande. Det är svårt att vara artig utan att
vara för artig, vara allvarsam utan att göra sig löjlig.
Det är dessutom ej den minsta konsten att vara lika mot
alla, helst mot flickor, de där till (på köpet) hastigt som
blixten märka om inan ger ett aldrig så litet företräde åt
någon bland dem. Ett sådant företräde är dock
oundvikligt. Jag är målare, hvilket därjämte icke hindrar att
jag kan ha sympatier som en annan människa. Och
ligga dessa än aldrig så djupt begrafda, hvem kan svara
för att man alltid är så fullkomligt på sin vakt, att
de icke möjligtvis då och då kunna blixtra fram på
något sätt?
1 går var jag ute och red i sällskap med fröken
Eva A. och fröken Ingeborg Virgin — de andra fröknarna
åkte på en liten wurst, som ofta är begagnad till dylika
utfärder. Denna gång styrdes kosan en half mil bort till
ett torp som heter Paradiset. Jag ville en gång kunna
beskrifva en sådan liten utflykt, huru de tre bruna
hästarna dansa mellan björkar och råggärden, ängar —
fröknarna med deras långa mörkgröna ridklädningar, spön,
små kastorhattar och lockar, men det är svårt att få
berättelsen därom så glad, så okonstlad, så rolig som det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
