Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
men (ill mina rum, och jag hoppas atl där snart fa
afsom-na i stillhet. Jordelifvet har ingenting mera för mig
lockande. Jag kommer just från en lång resa genom en
stor del af Sverige — alldeles tomt på spär efter skön konst,
liksom en vildmark — och ingen som förstår, hur man
kan lida af en sådan brist. Det är som att vara allena
i mörkret. Jag söker tröst i att åtminstone läsa om
Florens och Italien. Det är dit anden helst vänder sig, medan
den sjuka kroppen ligger som i dvala i Sverige. Det är
som att lefva som i drömmen, och det är en pluga att
vakna till realiteten. Den ena dagen kommer efter den
andra, men jag tröttnar mer och mer. —
Men i mitt svaghetstillstånd känns det lugnt att vara
hemma i Sverige och jag njuter af stillheten i mina rum.
Men det är icke mycket mer än min sjuka kropp, som
sålunda är hemma; i inbillningen är jag merendels borta
från fäderneslandet på färd bland gamla minnen. Ilelst
flyger sålunda tanken till Italien liksom för att söka föda,
den föda som passar mig. Jag tycker mig där finna
ädlare materia] i er för mina drömmar om min himmel. Om
jag kunde välja, tror jag icke, att jag skulle välja Sverige
såsom det land, där jag ville nedslå mina bopålar. Det
är nu mycket försent att flytta, men Florens tror jag skulle
ha kunnat passa mig bättre i många afseenden, och
ännu flyger tanken dit ofta, lockad af många sympatier.
Jag finner mera behag i Italiens klimat och utseende än
i Nordens, och jag är säker, att njutningen af Italiens
gamla konst skulle försköna mitt lif. Jämförelsevis känner
jag mig här lefva som i ett slags tomhet, som på ett
sandfält i stället för i en yppig blomsterträdgård; det känns
som en obotlig hemsjuka. Men min tröst finner jag i mina
längtansfulla aningar om himmelriket och i hoppet att där
få möta idel renhet, ljus, sanning, kärlek utan afbrott, den
gladaste harmoni. Ack, hur känns jordelifvet däremot
som en kaotisk villervalla! Ack, hur jag suckar efter
något bättre! — 1 mina ritböcker har jag brukat att för
ro skull teckna af hvad jag sett omkring mig; på des-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>