44 hus vid en liten skog och en sorlande bäck vid trädgårdens ända, vidare ett bibliotek med utvalda böcker, ett litet antal dygdiga och förståndiga vänner samt ett gott, men enkelt och måttligt kosthåll. — Skulle jag inte bli lycklig då, sade jag mig slutligen. Skulle inte alla mina anspråk och önskningar bli uppfyllda? Säkert är, att denna plan i hög grad överensstämde med mina böjelser. Men då jag i tankarna fullbordat dessa förståndiga anordningar, fann jag, att mitt hjärta åstundade någonting mera, och att om intet skulle fattas mig i min angenäma enslighet, måste jag ha Manon hos mig. Tiberge fortfor emellertid att träget besöka mig för att styrka mig i det uppsåt, han ingivit mig, och jag begagnade första tillfälle att meddela min far detsamma. Han förklarade som sin avsikt att lämna sina barn frihet i valet av kallelse, och vad jag än komme att bestämma mig för, ville han endast förbehålla sig rättigheten att bistå mig med sina råd. Han gav mig också flera mycket goda sådana, vilka mindre syftade att avskräcka mig från min plan än att leda mig till att omfatta den med full insikt. Den nya skolterminen skulle snart begynna. Tiberge och jag kommo överens om att tillsammans gå in vid Saint-Sulpiceseminariet, han för att avsluta sina teologiska studier, jag för att börja mina. Tiberges förtjänster voro väl kända av stiftets