68 nesro. Jag skall styra om att du får litet pengar. Tillåt mig blott, min käre chevalier, att därvid fästa ett enda villkor: att du låter mig få din adress och fördrager, att jag åtminstone gör vad jag kan för att återföra dig till dygden, som jag vet att du älskar, och som endast dina passioners våldsamhet avlägsnat dig ifrån. Jag samtyckte av uppriktigt hjärta till allt, vad han begärde och bad honom beklaga mitt olycksöde, som tvingade mig att draga så föga nytta av en så dygdig väns förmaningar. Han tog mig strax därefter med till en bankir, som han kände, och som lämnade mig hundra pistoler på hans räkning, ty kontanta pengar hade Ti-berge icke. Jag har förut nämnt, att han ej var förmögen. Hans prästgäll inbringade tusen écuer, men enär det var första året han innehade det, hade han ännu icke uppburit något, det var följaktligen på sin kommande lön han åt mig upptog detta förskott. Jag uppskattade hans ädelmod till dess hela värde och rördes till den grad därav, att jag sörjde över den förblindande, olycksaliga kärlek, som förmådde mig att åsidosätta alla plikter. Under några minuter vann dygden tillräcklig styrka för att i mitt hjärta resa sig mot min lidelse, och i denna ljusa stund varseblev jag åtminstone mina bojors skam och ovärdighet. Men denna kamp var lätt och tog snart slut. Anblicken av Manon skulle förmått mig att störta mig ned från själva