Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Memoarer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jag hade kniven uppfälld, ty när som helst kunde
ju en bov rusa fram och beröva oss mjölk och
juveler och plånböcker. Jag talade mig varm och
gestikulerade och högg kniven rätt genom handen
på bror min. Det blödde förfärligt, men vi voro
övertygade om vapnets duglighet. Jag slapp dask
vid hemkomsten, ty det hela hade ju bara varit en
yttring av självförsvarskompetens.
I skogen växte lingon om höstarna. Vi
smålänningar plockade icke lingon, vi repade
dem. De hette kröson för resten. Och på fällorna
och banvallarna växte smultron och hallon.
Vad världen är stor, då man är liten! Vi
klättrade över bergen en kvarts fjärdingsväg och
inbillade oss vara fjärran från hemmet. Vi gjorde
oss stugor i bergskrevorna och sutto där tills
mörkret kom med mystik och skrämsel. Ibland
fingo vi fara med till Högsrum. Det var en
herregård, där Emån flöt förbi med lax och mal i. Det
var ett sagoland, ett sagoslott med alla
härligheter magasinerade. Gamla tapeter med riktiga
tavlor i mönstret och en trädgård med bigarrå och
allt som bör finnas i ett Schlaraffenland.
Och vi tittade undrande på engelsmännen,
som om somrarna kommo dit och metade lax på
fluga och voro klädda i knäbyxor alldeles som
barn och talade som papegojor, fast inte så
begripligt.
•
Nu kom livets allvar. Skolan började. Jag
inkvarterades hos en gammal arrendator eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
