Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lofoten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hänger i hundratusental på sina torkställningar.
Jag förstår att livets mening delvis är torsk. Allt
är stort tilltaget här under de vita fjällen. Bara
skillnaden mellan ebb och flod är 5 meter.
Vi lämnade Reine och ångade hem till Svolvær.
Jag läste Lofotposten en gång till och somnade vid
fisketelegrammen.
Vaknade åter och vi satte kurs på Narvik,
sedan vi först gjort en titt in till Kabelvaag, som
en gång var Lofotens huvudort, där det levdes
Klondykeliv under fisket. Där dansades cancan
och spelades kort. Akvaviten flöt och båtlaster
bytte ägare.
Havet låg vitt som mjölk under den bleka
solen. Och då ejdrarna lyfte och slogo ned,
sprutade det som av silver i mjölkhavet. Vi gingo
in i den beryktade Troldfjorden, »det styggeste
sted i Lofoten», säga en del Lofotenbor. Det tycker
icke jag. Möjligen hemskt vackert. På en fjällsida
stod ett färskt utterspår, om det kan intressera.
Och små snöskred stodo som skidspår från
fjälltinnarna ända ned i havet.
Strax innan det mörknade passerade vi
Skjærvö, ty vi gingo en annan väg hem än bort.
Man berättade mig att på Skjærvö ligger en skatt
nedgrävd. Den kan upptäckas endast Sankt
Hansnatten och endast av en 40 års jungfru. Den blir
nog aldrig bragt i ljuset.
Snart glimma ljusen i Narvik, och med
ljuskastaren söka vi oss väg till kajen.
Lofoten har tagit mig och jag måste se det en
gång till!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
