Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Odensholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förstådda, välkomna, och gäster i en stuga, som snart
fylles av byns män och kvinnor. Ty vi äro svenskar,
riktiga svenskar från det gamla Sverige och blodet
binder.
Varför får jag icke bli sentimental? Låt mig
vara omodern och för några ögonblick känna, hur
tårarna fylla mina ögon, tårar av glädje över att
ha fått komma hit.
I den stora, svartrökta, rena stugan dukas vår
kvällsvard upp av kraftiga blåögda kvinnor. På
bänkarna bredvid oss sitta våra gamla blonda
vikingar med vackert skurna ansikten och fråga
oss om Sverige, men vi överväldiga dem med
frågor om Odensholm.
Över dörrposten läser jag årtalet 1905 och
frågar, varför just det årtalet står där. Varje nyår
målas det nya årtalet dit i varje stuga för att
öborna skola komma i någon slags kontakt med
tiden, som flyr. Ty faktiskt är deras liv inrättat
på samma sätt som vårt för ett halvt årtusende
sedan.
Sedan många århundraden har Odensholm
varit befolkat av svenskar, men för 600 år sedan
kom pesten och gjorde ön till en öken. Sedan kom
en man från Sandhamn dit med sin familj. Vår
värd pekar på en liten pojke och säger: — Den där
pojken är tionde ledet från den Erik, som seglade
hit från Sandhamn. Vi kalla oss Erkas efter honom.
Efter pesten hade estniska sjörövare sitt
tillhåll här, men Gustav II Adolf lät befolka ön med
svenskar för att få ordning i trakten. En gång
länge efteråt kommo kapare från fastlandet för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>