Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En julafton i Uppsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Han påtade i hörnet och fick tag i mössan.
— Men får vi inte följa farbror?
— Följa mej! Den, som följer mej, får sej en
torvel, så han aldrig vaknar mer! Jag har rett mej
utan hjälp i 55 år, och såna där jäklar som driver
med gammalt folk — —
— Ja, men farbror — —
Gubben Yxlöv sparkade upp dörren och var
ute i trappan. Hans stövelsinkor smällde mot
trappstegens järnskoningar.
— Vi måste se efter honom. Vi stå inte till
svars!
Vi rusade ut och ned på gatan. Yxlöv var
försvunnen i folkvimlet.
Vad skulle vi göra? Vi hade fördärvat
utsikterna för oss, men Yxlöv var ju också
oefterrättlig. Vår framtid under mellandagarna såg hotande
ut, och ingen kamrat fanns kvar att vigga av. Men
vi hade druckit några glas punsch och punsch,
måttligt njuten, föder idéer.
Jag fick en djärv sådan.
— Vi gå upp i poliskammarn!!
Ernst Fridolf betraktade mig frågande.
Vi hade haft en del att göra med polisen, flyttat
skyltar, ställt till gruff, släckt lyktor och dansat
ringdans omkring den fruktade konstapeln n:r 9
Morin på torget en natt under de beryktade
oroligheterna, då upprorslagen lästes upp från
poliskammarens trappa av Raaben själv. Vi hade listat
in ett halvt dussin båtshakar i polismästarens
trappuppgång, anspelande på en gängse
lögnhistoria om den riksbekante hedersmannen. Vi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
