Väckarklockan med klirrande larm på stolen vid sängen
fått mig i byxen med fart och jag tassar trappan utföre,
vrider dörrens gnisslande lås och tittar på vädret.
Flingorna falla ej mer, och över havet i öster
gulnar molnets understa rand och siar om solen.
Mjuk som en ull ligger snön som föll på kvällen och härligt
stå mina spår som sigiller i vax på tröskel och trappa.
Vadmalskläderna på och islandströjan och lappskon
stoppad med hö och med brokiga band att binda om benet.
Plunta och pipa, gevär och vantar och udda patroner,
skidor på axeln och stav, och jag går till min sovande hundgård!

Krut kryper yrvaken ut ur kojan och sträckande benen
mornar han sig med en vid och lättjefullt klagande gäspning.