Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRORD
På en ofta citerad sida i Darwins självbiografi klagar den
store naturforskaren bittert över att han med åren förlorat
förmågan att njuta av poesi och musik. »Om jag hade att
leva om mitt liv igen», skriver han, »skulle jag taga till regel
att läsa lite poesi och höra på lite musik åtminstone en gång
i veckan; ty måhända skulle på det sättet de delar av min
hjärna, som nu äro förtvinade, hållit sig vid liv genom att de
anlitats».
Med dessa enkla ord avslöjar Darwin hela hemligheten
med konsten att göra livet rikt och meningsfullt. Vad det
kommer an på är den dagligen bevisade troheten mot de
idéer man bekänner sig till, den ofta upprepade om ock
kortvariga övningen i de färdigheter man vill uppnå eller
förkovra sig i. Den som varje dag ägnar en stund åt sitt
konst-, litteratur- eller musikintresse etc. skall med absolut
visshet skörda lön för mödan. Ty därigenom hindrar han inte
bara — för att bibehålla Darwins uttryckssätt — vissa
hjärn-delar att förtvina, utan han utvecklar dem allmer i positiv
riktning och gör dem till organ för en allt djupare och rikare
upplevelse. Detta gäller om alla de ämnen som behandlas i
denna bok, det gäller om konsten att läsa såväl som om
konsten att vara from, om konsten att leva ett lyckligt hemliv
liksom om konsten att njuta av mat och dryck, om konsten
att bemästra kriser och anpassa sig efter olika åldersstadier.
Till och med livslängden kan påverkas av vår dagliga
livsföring. Kroppen glömmer ingenting, den inregistrerar och
lägger ihop, och det beror på oss själva, om slutresultatet
skall bli till vår fördel eller vår nackdel.
Levnadskonstens farligaste fiende är den tröghetens ande
som söker intala oss att det går bra att vänta, att uppskjuta
förverkligandet av de goda föresatserna till nästa måndag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
