Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hemmet och äktenskapet, av biskop Torsten Bohlin - Förbered äktenskapet!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hemmet och äktenskapet 97
hon träffar den hon skall leva samman med ett helt liv.»
(Idun, nr. 26, 1944, s. 32.) Den praktiska konsekvensen av
denna inställning bör följdriktigt bli uppfordran till
av-hållsamhet före äktenskapet, den enda i inre och yttre mening
fullt bindande gemenskapen mellan man och kvinna.
En livsföring, som är inställd på självtukt och
självherravälde också i förhållande till sexualiteten, betyder långtifrån
detsamma som livsfientlig askes. Människans värdighet
ligger nämligen däri, att hon inte är bara detta knippe drifter,
instinkter och begär, som hon fått till skänks av naturen,
utan att hon på samma gång äger sj älvbestämning, förmåga
att vraka och välja, att hon har ansvar och samvete, att hon
är en andeutrustad naturvarelse.
Det sant mänskliga ligger i vad vi göra av det givna, hur vi
gestalta råstoffet inom oss. Att verkligen bejaka
människolivet, det är att bejaka hela människan, därmed också vår
högsta livsmöjlighet — inte bara den fysiologisk-animala
sidan av vår varelse. Att häva alla »hämningar» på det
erotiska området blir därför att stympa människolivet; man
undertrycker samtidigt andra instinkter och behov, som
oskiljaktigt höra med till det väsentligt mänskliga:
renhetsbehovet, behovet att trofast inrikta sin känslo- och viljevärld
på den enda.
Redan å priori borde det stå klart, att så erbarmligt
enkelt kan inte tillvaron gärna vara inrättad, att man skulle
kunna nå upp till det personligt mänskliga stadiet och bejaka
människolivet i dess fullhet — genom att ge efter för
driftlivets blinda pockande.
Just i denna tid, då man ideligen ordar om risken för
»hämningar», är det verkligen inte ur vägen att påminna
därom, att nutida viljepedagoger av rang, t. ex. Fr. W.
Foer-ster, påyrka viljeträning såsom grundvillkor för ett samlat
själsliv. Viljeträning betyder handlingsenergi. Men ur en
annan synpunkt betyder den hämningsenergi, d. v. s. ökad
frihet och förmåga att säga nej, att rycka sig loss ur det
angenämas, ur de lustbetonade affekternas famntag, när ansvaret,
plikten, den mänskliga värdigheten så fordrar. Man talar
7. — Levnadskonstens bok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
