Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kristider och krisberedskap i det mänskliga livet, av doktor Jakob Billström - Dödens kris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
260
Jakob Billström
vi alla kunna genomgå. Döden är ett faktum, den är det enda,
som vi ej behöva grubbla över. Man talar ej heller gärna om
döden. Den står över all diskussion.
Vad kommer efter döden? Den frågan har försatt många
människor i svåra kristillstånd. Om den yttrade för nära 3000
år sedan den vise Con Fu Tse: »Vad som kommer efteråt? Tids
nog få vi veta det, bara vi väl äro där. Det är så mycket, vi
ha att göra här i världen innan dess och måste tänka på och
ej få åsidosätta.»
Den tanken och den ödmjuka vissheten, att det finnes
områden av tillvaron dit vår tanke ej kan nå, och ämnen, som
vår hjärna saknar organ att fatta, ger oss ro. Vår hjärna kan
ej göra förnimbara eller våra apparater registrera alla
Ijus-och ljudvågor, som vi dock veta finnas. Vår tankeförmåga
och vår känsla ha sina uppgifter dem vi ej ostraffat få
försumma. Det finns dock något, som är och förblir oss
människor ofattbart, men mycket som vi kunna tänka över och
borde lära oss förstå. Varför ej vända oss dit?
Vilden tänker över tillvaron nedtryckt av sin känsla och
han lever i ångestfylld ständig krisberedskap, vilket bl. a.
framhållits av Havelock Ellis. Kulturmänniskan kan tänka
från en överindividuell ståndpunkt på både tillvarons och
det egna jagets mysterium. Hon kan komma de riktiga
proportionerna närmare och behöver ej hysa någon ångest inför
tanken på döden. Den krisen kan förebyggas. Det är
livsåskådningens uppgift. Att den inför hela mänsklighetens
nuvarande fasansfulla kris har trätt i skymundan jämfört med
det ohyggliga och vidriga, som sker, är något annat. Detta
framgår bland annat av skillnaden i reaktion och
värdeomdömen om livet hos de i krisen invecklade och de utanför
stående, s. k. neutrala. »Jag vill ej göra tyskarna den tjänsten
att dö» (se Norwid »Landet utan Quisling»). Påfallande och
av stort intresse är det sakförhållandet att under krig bruka
självmorden minska i antal. För vårt lands vidkommande kan
detta avläsas på statistiken, från så väl det förra som det
nuvarande kriget. (J. Billström, Läkartidn. 1917. G. Dahlberg,
Läkartidningen 1944.) Den inverkan på siffrorna, vilken i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
