Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Människans dolda krafter, av överläkare John Agerberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
282
John Agerberg
lätt att konstatera, att den naturliga trötthetsgränsen är ett
mycket tänjbart begrepp.
William James, Amerikas store filosof, har i en essay, från
vilken jag lånat rubriken till detta kapitel, på ett mycket
intressant sätt belyst olika faktorers betydelse för den
mänskliga prestationsförmågan. Särskilt har han framhållit, att ett
större mått av fysisk eller psykisk energiutveckling än det,
man är van att räkna som normalt, ingalunda behöver ha
några skadliga verkningar, även om den »övernormala»
prestationsnivån skulle bibehållas under längre tid. James
påvisar med exempel ur den alldagliga erfarenheten att en
och samma människa kan ställa in sig på olika »energiplan»,
så att vid ökad kraftförbrukning organismens
regenerations-förmåga i motsvarande grad ökas. Han menar, att den gräns,
som tröttheten sätter för vår prestationsförmåga, till mycket
stor del är en vanesak och att de flesta människor därvidlag
skaffat sig vanan att hålla sig långt under sitt optimum. Han
påpekar det anmärkningsvärda förhållandet, att den flitigaste
människa inte behöver fler vilotimmar än den late, och
eftersom den flitige inte mår sämre än den late, borde det vara
ett samhällsintresse av första ordningen att alla människor
lärde sig att i sitt arbete utveckla sin optimala energi.
Problemet blir då, säger James: hur skola människorna kunna
utbildas till att nå den högsta möjliga grad av energi?
Denna formulering av problemet verkar ju i högsta grad
amerikansk. Man tänker på de amerikanska arbetsgivarnas
kända strävan att genom rationalisering få ut det mesta
möjliga av den anställda arbetskraften. Men James, som var en
man med mycket mänskliga synpunkter, kommer i sin vidare
utveckling av problemet fram till resultat, som snarast
kunna anses vara diametralt motsatta mot den mekaniska
ratio-naliseringstendensen. Visserligen antyder han inledningsvis,
att uppnåendet av högre »kraftjämvikt» i viss mån är en
träningssak. Man kan lära sig att övervinna de vanliga
trött-hetshindren och på så sätt »upptäcka förråd av kraft och
välbefinnande, som vi aldrig drömt om att vi ägde». Men
problemets kärna ligger inte i det rent kvantitativa uppövandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
