Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Resebeskrifvaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stark som hemkänslan vid torfvan. Under äldre tider vittna vikingatågen och sedermera kolonialexpeditionerna till andra sidan Östersjön därom i största mått, lika väl som i det lilla de enskildes dock med så många mödor och svårigheter förknippade resor. Stort är i proportion till folkmängden och tillgångarnas ringhet antalet af de svenska män, som uppsökte apostelfurstarnas grafvar i Rom eller de skolastiska lärdomssalarnas Paris, humanismens och reformationens Tyskland. Fullkomligt oförklarliga utan vandringsdriften i blodet voro också den svenska storhetstidens svenska äfventyr så långt från hemlandet, med de svenska konungarnas högkvarter i tyska och polska kröningsstäder, bland kosackerna i Ukraina och turkarna i Bender. En ständig strömning af reslif och vandringslif brusar genom 1600-talets svenska historia. Det är icke blott krigets artister och handtverkare eller underhandlingens män som synas stadda i ständig färdsel, utan andliga och lärda, präster och köpmän, alla fara som skottspolar mellan den vintriga hembygden och de ofta mycket aflägsna trakter, som de svenska vapnen förvandlat till fosterlandets utposter. Ortflyttning i stor stil blef en lifsbetingelse, och så utvecklades också den egentlige resenärens gestalt. Tager man blott det svenska namn, som näst konungarnas klingar högst, Oxenstjerna, finner man bland dess bärare icke mindre än tvenne rent typiska resenärer, den nästan legendariske
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
