Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- 34. Säters dal
- 35. Wärmland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Här bygga de sitt bo, Här smekas de i ro; I kärt besvär De dväljas här, Att sina små Jemt passa på. — De svika ej sin tro. I Säters sköna dal, Der skuggan är så sval, Man innan kort Kan glömma bort All sorg, all strid — I Edens frid I Säters sköna dal. |
*
35. Wärmland.
Min hembygd har det lyckliga och egna, att till en stor
del ännu alltid vara ett nytt land. Man skulle ej tro, att
det var så länge sedan Olof Trätälja der först satte yxan till
skogroten. Han går der än i dag.
Landet hör till den Norrländska naturen. Man ser hennes
grundritning af vatten och berg; långsträckta vattendrag
och dalar, från hvilka smärre sidogrenar förlora sig in åt
bergen; emellanåt skog; utefter hvar större åbrädd eller
sjöbrädd bygd; in i skogarne många spilda vatten, torp, sätrar,
aflägsna fisken, svedjefall, kolmilor, grönskande stigar, som
utmärka böndernas vintervägar.
I största delen af landet har först ”jernet brutit bygd”.
Hammare klappa i de större och mindre vattendragen. Der
jag är född, voro i en liten å, som från en skogssjö faller i
Klara elf, tre jernbruk inom en fjerdingsväg. Der var ett
friskt lefverne om vintern. Jernbruk och nordisk vinter höra
tillhopa. Det är deras vackra årstid. Midt i sommarhettan
äro Vulkans söner, pustande vid härden, en bedröflig anblick.
Men om vintern bjuda de och deras omgifning ett skådespel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 15:11:34 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lff1u/0142.html