- Project Runeberg -  Läsebok för folkskolan. Första upplagan. /
251

(1868) [MARC] - Tema: Alphabet books and readers
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Den fornnordiska gudasagan.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

3. Den fornnordiska gudasagan.


1.



Efter våra gamla förfäders föreställning funnos i tidens
början tvenne verldar. Den ena hette Muspelhem; hon låg
långt bort i söder och var eldens verld; öfver henne rådde
Surt, som med sitt lågande svärd satt vid hennes gränser.
Den andra hette Niflhem; hon låg högt uppåt norr och var
mörkrets och köldens verld; i hennes midt var en brunn, vid
hvilken draken Nidhögg bodde. Brunnens väggar voro
flätade af ormar, hvilka sprutade sitt etter ut i brunnen; häraf
fyldes han och strömmade öfver sina bräddar. Mellan de båda
verldarna var ett stort svalg, kalladt Ginnungagap.

De iskalla etterströmmarne från Niflhem flöto ut i
Ginnungagap och möttes der af gnistor från Muspelhem. Deraf
uppstod en ond och oskaplig jätte, Ymer, som födde en hel
slägt af andra onda jättar eller Rimtursar. Men ännu fans
hvarken jord eller himmel. Så sjunger också en Vala eller
sierska i en gammal sång, som kallas Valas spådom:

I tidens upphof,
då Ymer bygde,
var ej sand eller sjö
eller svala böljor;
jord fans ingenstädes,
ej öfver henne himmel;
Ginnungagap var,
men gräs icke.



Men på samma gång, som Ymer, tillkom ock kon
Audhumla, och från hennes son, som var ett fagert väsen,
stammade de trenne Asarne eller gudarne Odin, Vile och Ve.

Desse dråpo Ymer, och i hans blod dränktes alla
Rimtursar utom ett par, som räddade sig och från hvilket nya
jätteslägter kommo. Gudarne förde Ymers kropp ut i
Ginnungagap och skapade af den samma jord och himmel.

Af jättens kött
vardt jord skapad,
och haf af hans blod.
Skog blef af håret
och berg af benen,
men af hufvudskålen himmel.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:11:34 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lff1u/0259.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free