Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- 30. Axel Oxenstjerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
återvände hans fasta förtröstan på försynen, medförande
dagens förhoppningar och nattens lugn.
Detta om Oxenstjernas ovanliga skicklighet och
arbetsförmåga. Lika, om icke än mera beundransvärda äro de
grundsatser, som ledde samma hans verksamhet. Dessa voro
rättvisa, upprigtighet och ära; och detta på en tid, då
falskhet och egennytta ansågos såsom höjden af all statskonst. I
detta likasom allt annat står Oxenstjerna högt. Såsom en
värdig Sturarnes, Gustaf Vasas och Gustaf Adolfs efterföljare
hyllade han sjelf och lemnade i arf åt efterkommande den
grundsatsen, att rättesnöret för Sveriges styrelse med Guds
hjelp alltid skall vara rättvisa och ett kristligt regemente.
Ett gladt och trefligt umgängessätt skaffade honom
menniskors tillgifvenhet; en orubblig redlighet och rättvisa deras
aktning. På hans enskilda lefnad hvilar icke ens den lättaste
skugga.
2.
Det skönaste draget i Axel Oxenstjernas lif är må hända
hans förhållande till sin konung. Likhet i lynne och åsigter
fäste Gustaf Adolf vid Oxenstjerna, och redan från början af
konungens styrelse visa sig mellan dem spåren af innerlig
vänskap, bergfast förtroende och detta ädla, gemensamt
fattade beslut att offra lif och krafter för fäderneslandet.
Gustaf Adolf var vid sitt uppstigande på thronen sjutton,
hans rådgifvare tjuguåtta år. I början visar sig också, fast
nära omärkligt hos Oxenstjerna ålderns och erfarenhetens
öfverlägsenhet, hvilket dock småningom jemnades, ju mera
Gustaf Adolf utvecklade sina stora egenskaper, och slutligen
öfvergick till ett motsatt förhållande. Vid mognare år röjde
sig nemligen hos Oxenstjerna den varmaste tillgifvenhet, den
djupaste vördnad för konungens öfverlägsna snille; dock
aldrig så, att icke Oxenstjerna öppet uttalade sin mening, alltid
ärligt åsyftande fäderneslandets bästa och derföre alltid af dess
konung gerna hörd.
Oaktadt det å båda sidor noggrant iakttagna yttre
förhållandet af konung och undersåte, framlyste dock stundom
den inre förtroligheten. Under kriget i Preussen blef en gång
konungen småförtretad öfver Oxenstjernas betänkligheter och
utbrast: ”Om icke min hetta satte lif i eder köld, så skulle
alltsamman stelna och stadna af". Oxenstjerna svarade helt
lugnt: ”Om icke min köld svalkade Eders Majestäts hetta,
så skulle Eders Majestät redan hafva brunnit upp”. Konungen
skrattade, och båda fortsatte sitt arbete.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 15:11:34 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lff1u/0340.html
