Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 34. Jesper Svedberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den gudfruktige och storsinnade konung Karl den elfte,
hos hvilken man sökte nedsätta den oförskräckte
hofpredikanten, lyssnade ej till förtalet, utan aktade honom högt för
hans öppna och oförfärade vittnesbörd. ”En gång”, berättar
Svedberg, ”predikade jag mägta skarpt mot obarmhertighet,
som då omenskligen öfvades med reduktion och liqvidation.
Der går en stor herre upp till konungen och säger: Skall
presten få så predika? Han borde hålla inne med sådant. —
Konungen frågar: Bekräftade presten sin predikan med Guds
ord? — Ja. — Då säger konungen: När presten hafver Guds
ord för sig och förehåller det redeliga, hafver konungen intet
att tala derpå”. — I många vigtiga ärenden tog konungen
Svedberg till råds. Men ju större inflytande han vann, desto
ödmjukare var han.
Efter sju år blef Svedberg kyrkoherde i Vingåker i
Södermanland och fick derjemte uppdrag att deltaga i utarbetandet
af en ny bibelöfversättning och en ny psalmbok. Mycket
fröjdade han sig öfver det stilla och ljufliga arbetet inom en
församling, der kristlig kunskap och ordning rådde, och der
han var hjertligt afhållen, hvarföre han ock undanbad sig
flere befordringar, som erbjödos honom. Men redan två år
derefter måste han enligt konungens bestämda önskan
emottaga ett theologiskt professorsembete i Upsala.
Bibelverket, åt hvars fullbordande Svedberg med
outtröttlig ifver offrade sina krafter, afstadnade genom motstånd
från flere håll och utgafs först under konung Karl den tolfte.
Det svåra arbetet med den nya psalmboken hade Svedberg
med biträde af Urban Hjärne, Jakob Boëthius, Olof
Kolmodin, Haqvin Spegel och Peter Lagerlöf bragt till slut.
Boken hade undergått behörig granskning och blifvit gillad af
ständerna. En upplaga af tjugu tusen exemplar trycktes med
stor kostnad, hvilken Svedberg räntefritt försköt af sin
enskilda förmögenhet. Men då väcktes af hans afundsmän en
storm emot honom. En mängd anmärkningar, de flesta
obetydliga och grundade på missförstånd, rigtades emot hans
verk. Svedberg anklagades till och med hos konungen för
villfarelse i läran; och följden af allt detta blef, att
psalmbokens utgifvande förbjöds, och att Svedberg förlorade större
delen af den utaf honom förskjutna penningesumman. Efter
förnyad granskning utkom slutligen psalmboken år 1697. Hon
kallas numera den gamla psalmboken.
Med stor flit och trohet arbetade Svedberg i sin
befattning vid högskolan. Af studenterna åtnjöt han mycken
aktning och kärlek, hvilken ock gaf sig till känna särskildt vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>