Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 36. Drag ur folkets lif i sjuttonde århundradet. - 37. Karl den tolfte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bonden förfärdigade med egen hand största delen af sina
redskap; hustrun och döttrarna spunno och väfde hans kläder.
Dessutom voro i särskilda trakter af landet särskilda arter af hemslöjd
rotade, hvilka till stor del ännu i dag bestå. Väfnaderna i Marks
härad af Vestergötland, slipstenshuggningen i Orsa voro då som nu
en väsentlig källa till allmogens uppehälle i dessa trakter.
Dalkarlen utvandrade och företog odlingsarbeten, såsom ännu i dag;
Värmländingen och Dalsländingen höggo och utsålde sin skog.
Småländingen svedde sin. Myrjernssmidet utgjorde Herjedalens förnämsta
näringsfång. Tjärubränningen i öfre delen af Norrland var betydlig.
Värmländingar och Norrländingar voro skicklige skyttar; hos
Dalallmogen finner man ännu vid denna tid bågen vara i bruk.
Icke fullt rigtigt har man betecknat slutet af Karl den elftes
styrelse såsom den tidpunkt, då Svenska allmogen först allmänt
lärde läsa i bok. Denna kunskap var spridd redan tidigare.
Reformationen, så snart hon hunnit fullkomligt stadgas, dröjde icke att bära
denna frukt, och redan vid medlet af sextonhundratalet var genom
presterskapets bemödanden allmogen på många orter läskunnig.
|
Kung Karl, den unge hjelte, Och en mot tio stäldes Der slog så stort ett hjerta |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
